Idag brottas Sveriges hälso- och sjukvårdsorganisationer med en ökande kostnadsbörda avseende läkemedel. Ökningen kan till stor del förklaras av introduktionen av nya dyra läkemedel. Dessa kan många gånger trots sitt höga pris vara vinstgivande för såväl patient som samhälle. Till följd av kostnadsökningen efterfrågas ett strukturerat introducerande av nya dyra preparat och metoder som ser till en säkerställd patientnytta. Flera landsting runt om i Sverige har de senaste åren infört modeller för att kontrollera nya läkemedels introduktion, men också för att nya läkemedels användning ska styras av sjukvårdshuvudmannen. Att införa ett ekonomistyrningsverktyg som direkt berör läkares val av ordination bör enligt teorin vara en svårighet då professionen generellt antas vara motvillig till förändring. Speciellt förändring av ekonomistyrningskaraktär, vilken beskrivs som ett hot mot läkares grundläggande värderingar. Denna uppsats syfte har varit att studera hur ett ekonomistyrningsverktyg används i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Mitt val av empirisk miljö blev Västra Götalandsregionen och det studerade styrverktyget i fråga blev processen vid namn ”ordnat införande”. Min vilja var också att ta reda på hur läkarkåren relaterar till ett mer styrt arbetssätt och hur styrningen har etablerats i läkarkåren. Jag genomförde mina första intervjuer tämligen tidigt i processen vilket gav mig hjälp att komma vidare i studien. Dessa intervjupersoner representerade ägarperspektivet inom organisationen. De följande tre intervjuerna var med läkare som respresenterar utförarperspektivet i uppsatsen. Jag läste in mig på teorier från strategi till den relativt smala grenen som beskriver läkares olika synsätt på ekonomistyrning. Mitt val att göra en så pass snäv studie har begränsat mig då lämplig teori att luta empirin emot har varit svår att finna och att tyda. Min teoretiska referensram har bestått av böcker och artiklar inom ämnesområden från strategi till styrning inom hälso- och sjukvård. Jag har haft som mål att använda nya studier och helst med bas i ett sjukhusperspektiv. Det finns risk för att styrverktyget ordnat införande som jag studerat inte har varit helt jämförbart med de studier jag har använt i referensramen. Detta eftersom referensramen bygger på ekonomistyrning i traditionell bemärkelse, medan ordnat införande påverkar läkarens yrkesroll i val av behandlingsmetod. Slutsatsen i denna fallstudie har visat att acceptansen för ordnat införande kan bero på att processens målsättning stämmer överens med professionens grundläggande värderingar. Evidensbaserad vård och patientnytta är krav läkarkåren kan relatera till. Med sjukvårdens begränsade resurser finns förståelse för prioritering för patientnytta. Ordnat införande är en del i att skapa mer gemensam handling i Västra Götalandsregionen, även om det finns utrymme för att skapa större medvetenhet i professionen om processens arbetssätt. Det bör finnas lyhördhet för läkarkårens åsikter och ihållande kommunikation för att skapa varaktig delaktighet och användande av styrning inom hälso- och sjukvård.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-15441 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Nylin, Hanna |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds