Bakgrund: Barntriage är komplext och kräver noggrannhet för att kunna fatta korrekta beslut. På en barnakutmottagning innebär det för sjuksköterskan att bedöma och prioritera vilket barn som är i störst behov av vård och vem som kan vänta. Det ställer krav på sjuksköterskan att vara trygg i sin yrkesroll för att självständigt fatta kliniska beslut och vidta lämpliga åtgärder. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplevde triagering av barn och ungdomar på en barnakutmottagning. Metod: Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerade intervjuguide. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var, Sjuksköterskans strategier för att hantera familjer vid triage, Professionens utmaningar och erfarenheter av triagering, Sjuksköterskans stöd vid triagebedömning, Organisationens inverkan på triageprocessen. Konklusion: Resultatets viktigaste aspekter för en optimal triagering var erfarenhet, klinisk blick och kompetens samt att inkludera familjen. Vidare forskning kring barncentrerad vård inom akutsjukvården är av intresse. Barnsjuksköterskans specialistkompetens är viktig för att erhålla ökad kunskap inom triage. / Background: Triage of children is complex and requires accuracy in order to make the right decision. At a pediatric emergency department, the nurse has to assess and prioritize which child is in greatest need of care and who can wait. It requires the nurse to be confident in her professional role in order to make clinical decisions independently and take appropriate measures. Aim: To describe how nurses experience triage of children and adolescents in a pediatric emergency department. Method: Based on the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach were chosen. Eight nurses were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed through qualitative content analysis, which resulted in four main categories with eight subcategories. Results: The results were presented based on four main categories with subcategories. The main categories were, The Nurse's strategies for managing families in triage, The profession's challenges and experiences of triage, The nurse's support in triage assessment, The organization's impact on the triage process. Conclusion: The most important aspects for optimal triage were experience, clinical perspective and competence as well as including the family. Further research on child-centered care in emergency care is of interest. The competence of the pediatric nurse specialist is important for obtaining increased knowledge in triage.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-46907 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ljunggren, Emma, Nilsson, Kristin |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds