Vår värld som vi känner den håller på att förändras på grund av klimatförändringar som berorav mänskliga aktiviteter. För att minska effekterna av stigande halter växthusgaser måste alladelar av våra samhällen minska utsläppen, där byggandet av bostäder och transporter är storautsläppsområden som måste förändras i grunden. Det har lett till en växande insikt omeffekterna för urbana transporter, som har resulterat i ökad efterfrågan på lösningar som kanförbättra mobiliteten i städerna och dessutom sänka utsläppen av växthusgaser. En av delösningar som har fått ökad uppmärksamhet är mobilitetshubbar. Dessa hubbar beskrivs somsamlingsplatser för olika färdmedel och tjänster som främjar hållbart resande, som till exempelkollektivtrafik, delningsfordon och aktiv mobilitet. En identifierad problematik medmobilitetshubbar är den bristande erfarenheten i att ta beslut om vilka funktioner som ska ingå,hur de ska finansieras och hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta skapar ett behov avsamverkan mellan offentliga och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka hur byggherrar och kommun kan samverka kringmobilitetslösningar på områdesnivå. Studien baseras på en fallstudie avstadsutvecklingsprojektet Sege Park i Malmö. Resultaten visar att staden ställt höga krav föratt Sege Park ska bli ett attraktivt bostadsområde där hållbara resor prioriteras och blir enklaatt nyttjas av de boende. Det har lett till att områdets parkeringsbehov och mobilitetstjänstersamlats i ett gemensamt parkeringshus. Samtidigt har byggherrarna behövt arbeta fram olikainnovativa gemensamma mobilitetsåtgärder för att få boende i området att välja bort att äga enegen bil. För första gången har en mobilitetsplan som omfattar flera fastigheter skrivits, vilkethar krävt högre grad av samverkan mellan byggherrar och staden. Studiens material har samlats in genom de olika metoderna: litteraturstudie, fallstudie,dokumentdata och intervjuer. Det teoretiska ramverket som används i studien utgår från enmodell om samverkansstyrning (collaborative governance), som har utvecklats av Emerson,Nabatchi och Balogh (2012). Studien identifierar ett flertal drivkrafter för att samordnautveckling och drift för delade mobilitetsåtgärder på områdesnivå. Däribland en ekonomiskvinning, en bättre helhet och större nytta för de boende. Det har också identifierats ett antalhinder, som olika förutsättningar och tidsperspektiv samt bristande ledarskap, vilket har lett tillonödigt tidskrävande processer. Studien visar på vikten av samverkan mellan byggherrar ochstaden, samt behovet av ledarskap och tydlig struktur för att underlätta samarbetet ochmöjliggöra en effektiv implementering av hållbara mobilitetslösningar på områdesnivå. / Our world, as we know it, is undergoing changes due to climate change caused by humanactivities. To mitigate the effects of rising greenhouse gas emissions, all sectors of our societymust reduce their emissions, with housing construction and transportation being significantareas that require fundamental transformation. This has led to a growing recognition of theimpacts on urban transportation, resulting in an increased demand for solutions that canimprove mobility in cities while reducing greenhouse gas emissions. One solution that hasgained attention is mobility hubs. These hubs are described as gathering places for variousmodes of transportation and services that promote sustainable travel, such as public transit,shared vehicles, and active mobility. A challenge with mobility hubs is the lack of experiencein making decisions about which functions to include, how to finance them, and how to allocatecosts and revenues. This creates a need for collaboration between public and private actors. This study aims to investigate how developers and municipalities can collaborate on an arealevel for mobility solutions. The study is based on a case study of the urban development project Sege Park in Malmö. The results show that the city has set high requirements for SegePark to become an attractive residential area where sustainable travel is prioritized and easilyaccessible to residents. This has led to the consolidation of the area's parking needs and mobilityservices in a shared parking facility. At the same time, developers have had to developvarious innovative shared mobility measures to encourage residents to choose not to own a private car. For the first time, a mobility plan encompassing multiple properties has been developed,requiring a higher level of collaboration between developers and the city. The study's data has been collected through various methods: literature review, case study,document analysis, and interviews. The theoretical framework used in the study is based on amodel of collaborative governance developed by Emerson, Nabatchi, and Balogh (2012). Thestudy identifies several drivers for coordinating the development and operation of sharedmobility measures, including economic benefits, a better overall outcome, and greater benefitsfor residents. Several barriers have also been identified, such as varying conditions and timeperspectives, as well as a lack of leadership, leading to time-consuming processes. The studyhighlights the importance of collaboration between developers and the city, as well as the needfor leadership and a clear structure to facilitate cooperation and enable the effectiveimplementation of sustainable area-level mobility solutions.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-330663 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hagström, Mikaela, Ljunggren, Elin |
| Publisher | KTH, Ledning och organisering i byggande och förvaltning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23381 |
Page generated in 0.0028 seconds