Jämställdhet och trygghet är begrepp som utgör en del av de sociala hållbarhetsmålen och förväntas därmed integreras i stadsutvecklingsarbetet. Det offentliga rummet är till för alla där rummet bidrar till en känsla av delaktighet och samhörighet, men stämmer det? Statistik tyder på att det är betydligt fler kvinnor än män som känner sig otrygga utomhus, den upplevda oron och rädslan kan i vissa fall begränsa kvinnor från att befinna sig ute i det offentliga. Det offentliga rummet ska inte begränsa individens användning av det, snarare motivera individen till att gå ut och socialisera sig. Historiskt har det offentliga rummet använts av män och har därför planerats utifrån mäns behov och perspektiv. Då det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor behöver genusperspektivet implementeras vid planering av fysiska miljöer. Utförandet av studien delas in i två delar där första delen består av litteraturstudien som var nödvändig för att samla kunskap inom fokusområdet. Litteraturstudien har besvarat frågor vad gäller den upplevda tryggheten, vad den möjligtvis kan bero på och varför det uppstår skillnader mellan män och kvinnor. Andra delen består av en intervjustudie och dokumentstudie som utförts för att sammanställa kvalitativ information om hur kommunala stadsplaneringen arbetar för att främja tryggheten. Fyra respondenter deltog och delade med sig av sina erfarenheter, sedan kompletterades de svaren med dokumentstudier där översiktsplaner granskades i första hand. Kvinnor och män upplever otrygghet på olika sätt och det skiljer sig även inom grupperna. Det är svårt att ta fram åtgärder som funkar för alla utan att gå över gränsen vad gäller livliga och attraktiva stadsrum. Det är synnerligen svårare att ta fram åtgärder som ur ett genusperspektiv främjar kvinnors trygghet i samhället. Åtgärderna inom fysisk utformning ökar tryggheten för alla, det finns inget specifikt som främjar kvinnors trygghet. Vanliga faktorer som främjar tryggheten i stadsmiljöerna är belysning, vegetation och möjligheten till rörelse och aktivitet. Då trygghetsarbetet är en fördel för alla bör den tillämpas och utvecklas inom alla kommuner för ett tryggt Sverige. Det finns en vilja att inkludera genusperspektivet i det kommunala arbetet, däremot har det varit svårt att tillämpa den. Yrkespersoner inom stadsplanering tänker större än genusperspektiv; det ska vara jämlikt där alla ska kunna ta del av samhällets stadsmiljöer. Oavsett perspektiv är det viktigt att ta del av fler perspektiv inom stadsplaneringen, i frågan om trygghet bör däremot jämställdhetsperspektivet användas då det finns en tydlig skillnad bland könen. Vad gäller genus och trygghet har kommunerna kommit olika långt i sitt arbete. Inom kommuner ses trygghet som en egen separat aspekt eller en aspekt som faller inom en större kategori, social hållbarhet. Trygghet förekommer i alla översiktsplaner, däremot är det inte lika tydligt att implementeringen av genusperspektiv är viktigt. Trygghetsperspektivet används väl inom planering, den fortsätter utvecklas och många ser vikten i hur viktigt det är med social hållbarhet. Genusperspektivet däremot behöver utvecklas i högre grad, i alla fall om hur den ska tillämpas i planeringen. Med det sagt, bör perspektivet även tillämpas i trygghetsarbetet, skillnaden bland könen ska inte vara så stor som den är. / Equality and security are concepts that form part of the social sustainability objectives and are therefore expected to be integrated into urban development work. Public space is for everyone, where space contributes to a sense of inclusion and belonging, but is this true? Statistics suggest that women are significantly more likely than men to feel unsafe outdoors, and perceived anxiety and fear may in some cases limit women from being out in public. Public space should not limit an individual’s use of it, rather motivate the individual to go out and socialize. Historically, public space has been used by men and has therefore been designed with men’s needs and perspectives in mind. As there is a clear difference between men and women, the gender perspective needs to be implemented in the planning of physical environments. The execution of the study is divided into two parts, the first of which consists of the literature study that was necessary to gather knowledge in the focus area. The literature study has answered questions regarding the perceived safety, what it could possibly be due to and why differences occur between men and women. The second part consists of an interview and document study conducted to compile qualitative information on how municipal urban planning works to promote security. Four respondents participated and shared their experiences, then these responses were complemented by document studies, with municipal comprehensive plans being the primary focus. Women and men experience insecurity in different ways, and even within groups. It is difficult to come up with measures that work for everyone without overstepping the boundaries of lively and attractive urban spaces. It is particularly difficult to develop measures that promote women’s security in society from a gender perspective. Measures in physical design increase security for everyone; there is nothing specific that promotes women’s security. Common factors that promote security in urban environments are lighting, vegetation and the possibility of movement and activity. Since security work is a benefit for everyone, it should be applied and developed in all municipalities for a secure Sweden. There is a desire to include the gender perspective in municipal work, but it has been difficult to apply it. Professionals in urban planning think bigger than gender perspectives, it should be equal where everyone should be able to take part in society’s urban environments. Regardless of the perspective, it is important to take advantage of more perspectives in urban planning, but in the issue of security, the gender equality perspective should be used as there is a clear difference between the sexes. When it comes to gender and security, the municipalities have progressed differently in their work, and it is prioritized differently. Within municipalities, security is seen as its own separate aspect or an aspect that falls within a larger category, social sustainability. Security appears in all comprehensive plans, but it is not as clear that the implementation of gender perspectives is important. The security perspective is well used in planning, it continues to develop, and many see the importance of social sustainability. The gender perspective, on the other hand, needs to be developed further, at least in terms of how it should be applied in planning. With that being said, the perspective should also be applied in security work; the difference between the sexes should not be as huge as it is.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-96302 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Kireeva Hasan, Amanda |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds