Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS. / Background: The nurse has a large responsibility in the near patient care and is expected to be a good listener within the person-centered care. Events that are traumatic affects both the directly affected patient but also the nurse through their secondary exposure. Aim: The purpose of this study is to highlight the incidence of STS in nurses as well as to describe how it affects the quality of care and person-centered care. Method: Literature review of relevant articles in databases PubMed and CINAHL. The results of this literature study are based on 14 articles that met the inclusion and quality criteria. Results: The nurse is affected by STS on several levels, both professionally and personally. The quality of the fundamental person-centered care will be affected if STS is noted and the risk is imminent that the nurse affects to such an extent that they may choose to call in sick and/or change their jobs. Conclusion: STS is a relatively unknown concept. The nurse may face STS independent of workplace and the results can be showed in a lower quality of care and personal symptoms such as; irritability, fatigue, decreased empathy, depression, re- experiences of previously experienced traumatic events, and others. Leadership influence on identification of nurse’s STS development and handling.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-21683 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Frisk, Alexander, Köpmans, Elias |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Omvårdnad, Högskolan Dalarna, Omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds