<p>I dagens arbetsliv verkar det, överlag, som att det ställs höga krav på personliga egenskaper. Det som bestämmer vilka egenskaper som tas med i en platsannons är vilka personliga krav tjänsten fordrar för att en anpassning till arbetsgruppen ska vara möjlig. Vid utformandet av en platsannons bör de personliga egenskaperna som anges tas i beaktning då tolkningar kring dem kan se ut på olika sätt beroende på vilken kontext en individ befinner sig i. Utifrån det valde vi att genomföra den här studien vars syfte var att ta reda på om det språkliga budskapet angående de personliga egenskaperna i platsannonser når fram på, ett för arbetsgivaren, önskvärt sätt; samt om det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar gällande de personliga egenskaper som återges. Utifrån syftet har frågeställningar formulerats, som besvarats i uppsatsen. Den första frågan behandlade vilka konsekvenser kommunikationskanalen och envägskommunikationen får för hur budskapet i en platsannons når fram och tolkas av mottagaren. Nästa fråga som undersöktes var hur arbetsgivaren och de arbetssökande tolkar de personliga egenskaperna i annonserna. Slutligen besvarar frågorna tre och fyra om det finns några skillnader och samband mellan tolkningarna av de personliga egenskaperna. Vår studie stöds av en teoretisk referensram som bland annat behandlar kommunikation och tolkningslära, rekrytering och platsannonsering samt beskrivningar av de personliga egenskaper som vi har fokuserat på i undersökningen.</p><p>För att få svar på syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Studien utgår från två platsannonser, vars utformare vi intervjuade. Då syftet var att få två olika perspektiv på fenomenet intervjuade vi även arbetssökande. Under intervjuerna fokuserade vi till stor del på respondenternas tolkningar kring de personliga egenskaperna som fanns i platsannonserna.</p><p>Efter genomförd studie samt analys av den, kom vi fram till en övergripande slutsats; vilken är att det finns skillnader mellan arbetsgivarens och de arbetssökandes tolkningar angående de personliga egenskaperna. Arbetsgivarnas tolkningar inryms i de arbetssökandes, trots det uppstod ett tolkningsproblem. Tolkningsproblemet visade sig i form av att de arbetssökande lade en bredare betydelse bakom egenskaperna än arbetsgivarna. Att de arbetssökande hade en bredare tolkning av begreppen, medförde att de hade ett större urval av tolkningar att välja på. Det ger i sin tur upphov till att den arbetssökande kan välja en tolkning som inte stämmer överens med arbetsgivarens. Vi upptäckte dessutom att det fanns betydande samband mellan egenskaperna. Med samband menar vi att egenskaperna är sammankopplade med varandra och därför upptäcktes en svårighet för våra respondenter att entydigt definiera dem. På grund av att samband mellan egenskaperna existerar så tolkas de på ett brett sätt; därför påträffades även skillnader angående tolkningarna, vilket återkopplas till vår övergripande slutsats.</p> / <p>Today it seems like it is important with individual personal qualities in the labour market. The factor that determines what kind of qualities that ought to be included in a work ad are which personal demands the position requires, in due to the individuals’ possible adjustment to the work group. When forming the work ad the personal qualities ought to be considered because the interpretations regarding them can appear in different ways depending on which context the individual exist in. On this basis we chose to go through with this study. The purpose of the study was to find out if the linguistic message regarding the personal qualities reaches the recipient in a, for the employer desirable way; and if there are any differences between interpretations regarding the personal qualities through the two perspectives, employer and the persons looking for jobs. On the basis of the purpose of the study, some questions have been formed. These questions have been answered in this essay. The first questions discuss what consequences the channel of communication and the one-way-communication cause regarding the messages ability to reach and be interpreted by the recipient. The next question examined was how the employer and the jobseeker interpret the personal qualities in the work ads. The last thing examined is whether or not there are any differences or connections between the interpretations of the personal qualities. The theoretical reference supports our study. The theoretical references consist, among other things, of communication and the knowledge of interpretation, recruitment and job advertisement and descriptions of personal qualities.</p><p>In order to answer and approach the purpose and the questions of the study, we used a qualitative method with interviews. The study is based on two work advertisements. The creators of these ads were interviewed. Because of the purpose we wanted to have two different perspectives on the phenomenon, thus we interviewed jobseekers as well. During the interviews we focused on the respondents interpretations about the personal qualities in the work ads.</p><p>After completing the analysis and the study, we came to an overall conclusion; which was that there are differences between the employer and the jobseekers interpretation about the personal qualities. The employers interpretations is included in the jobseekers, despite this a problem regarding the interpretations occurred. These problems were shown in the form of the jobseekers wider view of the qualities, than the employers. The jobseekers wider interpretation of the qualities resulted in a larger selection of interpretations. The jobseeker can choose an interpretation that might not be equal with the employers. We also discovered that there are significant connections between some of the qualities. These connections result in a difficulty for the respondents to define the qualities in a homogeneous way. Because of the existence of these connections they are interpreted in a wider way; thus differences was also discovered, which reconnects to our overall conclusion.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-1691 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Kihlström, Jenny, Nordström, Kristin |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0031 seconds