Under tidig vår 2021 presenterade den svenska regeringen en proposition som skulle innebära ändringar i transplantationslagen. Eftersom det råder organbrist i Sverige är syftet med propositionen att fler donationer ska möjliggöras. Ett av förslagen är ett borttagande av närståendevetot vilket innebär att anhöriga inte längre har rätt att neka donation från en avliden närstående när donationsviljan är okänd, även kallat ett hard opt out-system. Sverige skulle då bli det tredje landet i världen att införa ett sådant donationssystem. Det finns få studier som undersöker effekten av ett borttagande av närståendevetot, framförallt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet med vår uppsats är att analysera en sådan systemförändring i Sverige genom en CBA. Som komplement till vår CBA genomför vi en enkätstudie för att analysera vissa icke-monetära effekter. Vi vill också undersöka om inställningen till organdonation har förändrats sedan den senaste undersökningen gjordes år 2015. Resultatet visar en mer positiv inställning till organdonation i vår studie jämfört med tidigare. I huvudkalkylen ger de monetärt värderade effekterna av ett borttagande av närståendevetot en nettobesparing på 427 miljoner kronor. Förutsatt att de icke-monetära effekterna inte uppgår till en kostnad på mer än 427 miljoner kronor är ett borttagande av närståendevetot en samhällsekonomiskt lönsam åtgärd. I känslighetsanalysen presenteras flera alternativa kalkyler där de monetära effekterna ger en positiv nettobesparing i samtliga vilket tyder på ett robust resultat i vår huvudkalkyl. Trots att våra beräkningar tyder på att ett borttagande av närståendevetot leder till en nettobesparing kan uppsatsen inte fastställa om det är den mest kostnadseffektiva åtgärden. Tidigare studier menar att det inte finns bevis för att borttagandet i sig leder till fler donerade organ och att strukturella förändringar kan vara minst lika betydelsefulla, om inte mer. Vi rekommenderar att fler jämförande studier görs med länder som har en hög andel donatorer för att kunna utvärdera vilka åtgärder som skulle vara mest kostnadseffektiva i Sverige. / In early spring 2021, the Swedish government presented a bill that would entail amendments to the Transplantation Act. Since there is an organ shortage in Sweden, the purpose of the bill is to enable more donations. One of the proposals is the removal of the family consent which means that relatives will no longer have the right to refuse donation from a deceased relative when the willingness to donate is unknown, also known as a hard opt out system. This would make Sweden the third country in the world to implement such a donation system. There are few previous studies which examine the economic aspect of removing the family consent. The purpose of our thesis is to analyze such a systemic change in Sweden through a CBA. In addition to our CBA, we conduct a survey to analyze certain non-monetary effects. We also seek to analyze whether the attitude towards organ donation has changed since the most recent survey was conducted in 2015. The results show a more positive attitude towards organ donation in our study compared to earlier research. In the main calculation, the monetarily valued effects of a removal of the family consent presents net savings of SEK 427 million. Given that the non-monetary effects do not add up to a cost of more than SEK 427 million, a removal of the family consent is a profitable measure from a CBA perspective. The sensitivity analysis presents several alternative calculations where the monetary effects provide a net saving in all of them, which indicates a robust result in our main calculation. Even though our calculations indicate that a removal of the family consent leads to a net saving, we cannot determine if it is the most cost-effective measure. Previous studies suggest that there is no evidence that the removal itself leads to more donated organs and that structural changes can be at least as significant, if not more so. We recommend that additional comparative studies with countries that have a high proportion of donors should be conducted. This would help with the evaluation of which measures would be the most cost-effective in Sweden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-176938 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hertzman, Lovisa, Nilsson, Linnea |
| Publisher | Linköpings universitet, Nationalekonomi, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds