Bakgrund: En god munhälsa är en viktig del i vården av den äldre personen i livets slutskede. Forskning visar att munhälsan ofta blir förbisedd. En grund i att utföra munvård hos äldre personer som vårdas i livets slutskede är att utföra en munhälsobedömning. I Sverige visar mätningar i kvalitetsregister att det finns en diskrepans mellan målnivåer och utförda munhälsobedömningar. Som specialistsjuksköterska är en av kärnkompetenserna att vara väl insatt i palliativ vård och utföra strukturerade bedömningar enligt vetenskaplig praxis. Syfte: Kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att utföra och dokumentera munhälsobedömningar hos äldre personer i livets slutskede. Metod: Kvalitativ ansats valdes till studien. Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta kommunsjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård, på särskilt boende och korttidsboende. Data analyserades med induktiv latent konventionell innehållsanalys. Resultat: Efter analys av data framkom fyra huvudkategorier. Tillvägagångssätt: Munhälsobedömning är något som ingår i den palliativa vården och ska göras på alla. ROAG (Revised Oral Assessment Guide) är det validerade instrumentet som används vid en munhälsobedömning men den passar inte alltid bra vid livets slutskede. En munhälsobedömning kan leda till ett lidande för patienten samtidigt som den kan medföra minskat lidande då besvär kan hittas och lindras. Munhälsobedömningen dokumenteras inte alltid. Ansvar och samarbete: Sjuksköterskorna är medvetna om sitt ansvar att en munhälsobedömning utförs samtidigt som de beskriver att det också är ett samarbete mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterskekollegor. Samarbetet med personal ansågs fungera bra och sjuksköterskorna förlitar sig på att de signalerar när personen i livets slutskede har besvär från munnen. Samarbetet med sjuksköterskekollegor brister vid vissa tillfällen. Munhälsobedömningens prioritet: I mötet med personer som vårdas i livets slutskede kan det bli stort fokus på de övriga symtomen och det kan vara mycket annat att tänka på vilket kan leda till utebliven munhälsobedömning. Tidsbrist är en annan faktor till att munhälsobedömningen inte utförs. Kunskap och rutiner: Resultatet visar att det är viktigt att ha en tydlig rutin för att utföra munhälsobedömning hos äldre personer som vårdas i livets slutskede. Det upplevdes att sjuksköterskorna inte alltid fått tillräcklig utbildning på utförande av munhälsobedömning och att det inte alltid fanns rutiner för hur munhälsobedömningen skulle gå till. Klinisk relevans: Det finns ett behov att synliggöra betydelsen och öka medvetenheten av att utföra munhälsobedömning genom mer utbildning till personal som arbetar med äldre personer som vårdas i livets slutskede inom kommunal hälso- och sjukvård. Det finns också ett behov av en samstämmighet kring hur munhälsobedömning bör utföras, ett förslag är att utveckla ett validerat instrument som fungerar specifikt till äldre som vårdas i livets slut. / Background: Good oral health is an important part of the care of the elderly person at the end of life. Research shows that oral health is often overlooked. A basis for performing oral care in elderly people who are cared for at the end of life is to perform an oral health assessment. In Sweden, measurements in quality registers shows that there is a discrepancy between target levels and performed oral health assessments. As a specialist nurse, one of the core competencies is to be well versed in palliative care and perform structured assessments according to scientific practice. Aim: The municipal nurse's experiences of performing and documenting oral health assessments in elderly people at the end of life. Method: A qualitative approach was chosen for the study. Semi-structured interviews were held with eight municipal nurses working in home health care, in nursing home and respite care. Data were analysed using inductive latent conventional content analysis. Results: After analysing the data, four main categories emerged. Procedure: Oral health assessment is a part of palliative care and must be done on everyone. ROAG (Revised Oral Assessment Guide) is the validated instrument used in an oral health assessment, but it does not always fit well at the end of life. An oral health assessment can lead to suffering for the patient, it can at the same time lead to reduced suffering as problems can be found and alleviated. The oral health assessment is not always documented. Responsibility and collaboration: The nurses are aware of their responsibility that an oral health assessment is carried out while describing that it is also a collaboration between nursing staff and nursing colleagues. The collaboration with staff was considered to work well and the nurses rely on them to flag when the person in the final stage of life has problems from the mouth. Cooperation with nursing colleagues breaks down on certain occasions. The priority of the oral health assessment: In the meeting with people who are cared for at the end of life, there can be a lot of focus on other symptoms and there can be a lot of other things to think about, which can lead to the absence of an oral health assessment. Lack of time is another factor why the oral health assessment is not carried out. Knowledge and routines: The result shows that it is important to have a clear routine for performing oral health assessment in elderly people who are cared for at the end of life. The registered nurses felt that they did not always receive sufficient training on performing oral health assessment and that there were not always routines for how the oral health assessment should be carried out. Clinical relevance: There is a need to make the importance visible and increase the awareness of performing oral health assessment through more education for staff working with elderly people who are cared for at the end of life in municipal health care setting. There is also a need for a better described consensus on how oral health assessment should be carried out. One suggestion is to develop a validated instrument that works specifically for elderly people who are cared for at the end of life.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-128781 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Holmberg, Lena, Landström, Fredrik |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds