The political discourse that has emerged as a consequence of establishing a European regulatory framework for GMOs has not been without problems. This dissertation addresses the political and regulatory challenges created by the development and use of genetically modified organisms (GMOs) in the EU. The underlying hypothesis in the dissertation is that the emergence of a European policy in the field of GMOs has appeared through new reflexive forms of governance. The aim of this research is to understand how these reflexive forms of regulation have emerged and operate within the EU, with a particular focus on the two GMO directives 90/220/EEC and 2001/18/EC. However, the study scrutinises the regulatory regimes from the 1970s onwards by investigating how the regulatory framework regarding GMOs has been developed and implemented in the EU. This is done through an analysis of the notion of ‘risk’ and the ‘precautionary principle’ since these concepts have been at the forefront of the GMO regulation debate. The empirical approach focuses on how the European Commission, the European Parliament and the European Council as well as other actors and institutions articulate ambivalence, interpretations and uncertainties in the decision-making processes regarding regulative measures for GMOs, with an accent on risk and the precautionary principle. The main empirical material has been documents concerning the inter-institutional process involved in the regulatory process of making the two directives. The analysis indicates that during the process of implementing GMO regulations, new steering strategies have appeared within the EU’s decision-making institutions when the objective of the regulation has taken centre stage in political and scientific controversies. / Den politiska diskursen som har uppstått som en följd av upprättandet av ett europeiskt regelverk för GMO har inte varit utan problem. Denna avhandling behandlar de politiska utmaningar som alstrats av skapandet och tillämpningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU. Den underliggande hypotesen i avhandlingen är att framväxten av en europeisk politik på området för GMO har uppstått genom nya reflexiva regleringsformer. Syftet med denna forskning är att förstå hur reflexiva regleringsformer har uppkommit och opererar inom EU, med särskilt fokus på de två GMO direktiven 90/220/EEG och 2001/18/EG. Studien analyserar lagstiftning från 1970-talet och framåt genom att undersöka hur lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer har utvecklats och implementerats i EU. Detta görs genom en analys av begreppen ‘risk’ och ‘försiktighetsprincipen’ eftersom dessa begrepp har varit centrala för debatten om GMO lagstiftningen. Den empiriska metoden fokuserar på hur Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet samt andra aktörer och institutioner har uttryckt ambivalens, tolkningar och osäkerhet i beslutsfattandet gällande reglerings åtgärder för genetiskt modifierade organismer, med tonvikt på risk och försiktighetsprincipen. Det huvudsakliga empiriska materialet är dokument gällande den interinstitutionella processen som ägde rum när de två direktiven skapades. Analysen visar att implementeringen av GMO lagstiftningen har skapat nya styrningsstrategier i synnerhet i de fall där ändamålet med lagstiftningen har varit föremål för politiska och vetenskapliga kontroverser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-17478 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Johansson, Anders |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping : Linköping University Electronic Press |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 476 |
Page generated in 0.0022 seconds