I december 2019 rapporterades ett utbrott av lunginflammation i Wuhan, Kina. 7 januari 2020 identifierades det då nya coronaviruset, virusets spreds och 11 mars 2020 klassades covid-19 som en pandemi av världshälsoorganisationen (WHO). Covid-19-pandemin har föranlett stor negativ inverkan på folkhälsan, samhället liksom ekonomin världen över. Sedan upptäckten av viruset har flera osäkerheter följt vilket kommit att känneteckna covid-19-pandemin. Osäkerheter har resulterat i flertalet hanteringsåtgärder, men sedan vaccinets introduktion är det den primära hanteringsstrategin. 29 januari 2021 godkände EU vaccinet från Oxford-Astra Zeneca och fram till 9 april 2021 administrerades ca 17 miljoner doser av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet. 7 april 2021 meddelade dock europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att det finns en koppling mellan vaccinet och risken för trombos i kombination med trombocytopeni (TTS)/vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni (VITT) (båda avser risk för blodpropp). Symptom som kan uppkomma är bl.a. andnöd, bröstsmärtor och huvudvärk. Det kan även leda till död. Detta är en mycket sällsynt biverkning och EMA förklarar att de övergripande fördelarna med vaccinet överväger riskerna för biverkningar. Studien syftar till att undersöka hur risken med Oxford-Astra Zeneca-vaccinet har hanterats av olika Europeiska länder liksom hur motivet till beslutet formulerats och kommunicerats. Tidigare studier visar att riskkommunikationen påverkar individers vilja att ta vaccin, men ingen studie omfattar kopplingen mellan länders beslut och efterföljande riskkommunikation. Följande frågor besvaras i studien: (1) Vilket beslut har länderna tagit gällande administrationen av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet? (2) Hur motiverar olika länder sitt beslut? Vilka beslutsunderlag har betonats? (3) Kan mönster eller tendenser urskiljas vad gäller beslutet och efterföljande riskkommunikation? I så fall vilka mönster eller tendenser kan urskiljas? För att besvara frågorna har en kartläggning av ländernas beslut gjorts som ett första steg. I det andra steget har riskmeddelanden från regeringar till medborgare analyserats med hjälp av 14 frågor som konstruerats utifrån teorin kring riskkommunikation. Detta bygger på riskkommunikationsprocessen liksom mål och strategier inom riskkommunikation. Målet med kommunikationen kan vara allt från att informera till att försöka skapa beteendeförändring. Riskkommunikationsprocessen innebär inflytande från olika aktörer där makt, vetenskap samt politik blir aktuellt. Betydelsen av transparens i riskkommunikation samt öppenhet kring osäkerhet påpekas i flera tidigare studier och utgör en del av diskussionen. Resultatet visar att länder har tagit olika beslut. Fyra beslutskategorier har identifierats: (1) Länder som accepterar risken för biverkning och ger AZ till samtliga medborgare. (2) Länder som delvis accepterar risken för biverkning och infört en åldersgräns för att begränsa risken. (3) Länder som överfört beslutet och ansvar kring risken till medborgarna genom att behålla vaccinet i landet och administrerar AZ-vaccinet till frivilliga. (4) Länder som inte accepterar risken för biverkning och därmed slutar att administrera AZ. Mönster har identifierats t.ex. att länder som ställer sig positiva till Oxford-Astra Zeneca-vaccinet också kommunicerar positiv information kring vaccinet till medborgarna. I länder där medborgare själva får besluta om vaccinet kan ytterligare belastning på sjukvården ges då flera av dessa länder beslutat att hälso- och sjukvård ska hjälpa individen i dennes beslut kring vaccinet. Detta förekommer inte i någon annan beslutskategori. Osäkerhet har fått varierande tyngd i ländernas beslut och kommunikationen kring osäkerhet varierar. Även om det finns osäkerheter kommuniceras dessa inte alltid. Beslutet får konsekvenser och är därmed mer än bara ett beslut om risk. / In December 2019, an outbreak of pneumonia was reported in Wuhan, China. The new coronavirus was identified on January 7, 2020. The virus spread and on March 11, 2020, covid-19 was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). The Covid-19 pandemic has caused a major negative impact on public health, society as well as the economy worldwide. Since the discovery of the virus, several uncertainties have followed. These uncertainties characterize the covid-19 pandemic. Different management measures have been implemented. Since the vaccine got introduced, vaccination has been the primary management strategy. On January 29, 2021, the EU approved the Oxford-Astra Zeneca vaccine and until April 9, 2021, approximately 17 million doses of the Oxford-Astra Zeneca vaccine have been administered. However, on April 7, 2021, the European Medicines Agency (EMA) announced a link between this vaccine and the risk of thrombosis in combination with thrombocytopenia (TTS)/vaccine-induced immune thrombotic thrombocytopenia (VITT) (both refer to the risk of blood clots).. Blood clots can lead to breathing difficulties, chest pain, headache, and death. Blood clots are very rare and the EMA explains that the overall benefits of the vaccine outweigh the risks. The study aims to investigate how the risk connected to the Oxford-Astra Zeneca vaccine has been handled by various European countries as well as how they motive and communicate their decisions. Previous studies show that risk communication influence on individuals' willingness to take vaccines, but no study covers the link between countries' decisions and risk communication. The following questions are answered in the study: (1) What decision has each country made regarding the administration of the Oxford-Astra Zeneca vaccine? (2) How do these countries justify their decision? On which bases have the countries made their respective decisions? (3) Can patterns or tendencies be discerned regarding the decision and subsequent risk communication? If so, what patterns or tendencies can be discerned? In order to answer these questions, the countries' decisions have been mapped, as a first step. The second step has been to analyze risk messages from governments to citizens using 14 questions based on risk communication theory. These questions are based on the risk communication process as well as objectives and strategies within risk communication. The goal of the communication varies from informing the receiver to create behavioral change. Risk processes involve debates between various actors where power, science and politics become relevant. The importance of transparency in risk communication and openness around uncertainty is pointed out in several previous studies. The result shows that countries have taken different decisions. Four categories of decisions have been identified: (1) Countries that accept the risk of side effects and provide AZ to all citizens. (2) Countries that partially accept the risk of side effects and introduced an age limit to limit the risk. (3) Countries that transferred the decision and responsibility to the citizens by keeping the vaccine in the country and administering the AZ vaccine to volunteers. (4) Countries that do not accept the risk of side effects and thus stop administering AZ. Patterns have been identified, for example countries whit a positive attitude to the Oxford-Astra Zeneca vaccine communicate positive information about the vaccine to citizens. In several countries, where the citizens decide vaccine, the countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This can result in an additional burden on the healthcare system. Several of these countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This does not occur in any other decision category. Uncertainty has been given varying weight in the countries' decisions and communication around uncertainty varies. Even if there are uncertainties, these are not always communicated. The decision has consequences and it is just more than a decision about risk.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-92590 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Björkholm, Ruth |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds