Transit environments are a big part of everyday life in big cities. But these environments also offer special conditions for crime and perceived safety, partly because they gather many people in the same place. This thesis aims to find out how the physical design of a place can affect crime and perceived safety. In order to do so a transit environment in Stockholm has been evaluated using GIS-analysis of crime data, a safety survey and fieldwork exploring the physical environment. As a study object Jakobsberg’s station, one of Stockholm’s biggest commuter train stations, has been chosen (SL, 2016). This is because of the local authorities’ promise to the citizens to improve the safety and security there (Järfälla kommun et al.). The study shows that the highest levels of crime are at the train station, one of the entrances and at the bus terminal. The study indicates that the routine activity theory as well as the lack of surveillance may be part of the reason why crimes happen at certain places and hours. The safety survey reveals high levels of perceived unsafety in the area. The highest level of unsafety is found in a tunnel, at the same entrance and at the bus terminal. This is probably partly due to lack of surveillance and visibility, and by improving the natural surveillance and reducing hidden spots, the crime and perceived unsafety levels are likely to drop. By integrating more activities and businesses and increasing the presence of safety staff at the places pinpointed in the study, the level of control is likely to be perceived as higher, which can also contribute to a safer and more secure environment. English title: A situational analysis of safety and security at Jakobsberg’s station in the Stockholm region / Transportmiljöer av olika slag är en stor del av den vardagen i en storstad. Samtidigt erbjuder dessa miljöer speciella förutsättningar för brott och trygghet bland annat eftersom de är offentliga miljöer som samlar stora mängder människor på samma plats. Denna analys syftar till att ta reda på hur den fysiska utformningen av en plats kan påverka brottslighet och trygghetsnivå. För att göra detta har brottsligheten och tryggheten i ett stationsområde utvärderats med en GIS-analys av brottsdata, en trygghetsenkät samt en fältundersökning där den fysiska miljön inspekterats. Som studieobjekt har Jakobsbergs station valts ut på grund av att den av Järfälla kommun har pekats ut som ett problemområde med låg trygghetsnivå (Järfälla kommun et al.). Studien visar att brottsligheten i området kring Jakobsbergs station är störst på pendeltågsstationen, vid entrén från torget och på bussterminalen. Orsaken till brottslighet är komplex, men analysen tyder på att rutinaktivitetsteorin tillsammans med bevakningen spelar roll för vilka brott som sker var och när i området. Trygghetsenkäten visar också att stationsområdet har en hög nivå av otrygghet. Otryggheten är störst i stationens tunnel, vid entrén från torget och vid bussterminalen. Enligt studien är det stor sannolikhet att detta beror på bristande sikt och bevakning av platserna och genom att förbättra den naturliga bevakningen och ta bort dolda miljöer tros både brottslighet och otrygghet kunna minska. Genom att ta in fler verksamheter och göra punktinsatser med fler vakter och trygghetsvärdar kan kontrollen över platsen upplevas som större och därmed också bidra positivt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-208971 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lennartsson, Anna |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0185 seconds