Den ursprungliga idén till studien återfinns i Tobias Svanströms avhandling från 2008. Svanström la fram ett förslag att undersöka redovisningskvalitén efter avskaffandet av revisionsplikten 2010. Förslaget väckte intresse hos författarna och studien tog form. Ambitionen var från början att replikera och genomföra en komparativ studie med Svanströms avhandling, men detta var inte genomförbart då bland annat lagändringar gjort det omöjligt att få tillgång till viss information som han använt. Studien har därför i största möjliga utsträckning genomförts i enlighet med Svanströms avhandling med en del justeringar för att göra studien genomförbar. Syftet med denna studie var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat redovisningskvalitén hos svenska aktiebolag som omfattas av frivillig revision. Frågan var därmed huruvida det föreligger samband mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor eller ytterligare oberoende variabler. För att uppnå syftet och besvara frågan användes tre huvudsakliga teorier: Modifierad Jonesmodell, Designad redovisning och Revisorns nytta. Den Modifierade Jonesmodellen är en modell som upptäcker vinstmanipulering via uppkomsten av oväntade periodiseringar. Modellen har av flera forskare använts för att mäta redovisningskvalitet då uppkomsten av vinstmanipulering eller annan form av manipulering generellt indikerar en lägre redovisningskvalitet. Designad redovisning beskriver olika typer av manipulering. Hypotesen och antagandet att revisorn medför en högre redovisningskvalitet grundes i de teorier som presenterats om dess nytta. Studien avgränsades till att undersöka 1 363 bolag inom två branscher och två regioner under 2014 och 2015: "Detaljhandel", "Tillverkning och industri", "Stockholms län" samt "Västra Götalands län". Undersökningen av problemet genomfördes med hjälp av sekundärdata. Data som samlades in var information om resultat- och balansräkningstal från bolagens årsredovisningar. Data har sammanställts och analyserats med hjälp av t-test och regressionsanalyser. Slutsatsen är att studien inte kan påvisa om redovisningskvalitén har påverkats sedan revisionspliktens avskaffande. Bolag som använder Revisor visar ingen skillnad i redovisningskvalitet jämfört med bolag som inte använder Revisor. Av de studerade oberoende variablerna kunde enbart Soliditet uppvisa ett positivt signifikant samband med redovisningskvalitet. Studien kan inte påvisa några signifikanta invändningar mot att den frivilliga revisionen utökas ytterligare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-33075 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Eriksson, Angelica, Östman, Nathalie |
| Publisher | Södertörns högskola, Företagsekonomi, Södertörns högskola, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds