Bakgrund Idag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma. Pacemakerns funktion är att känna av hjärtrytmen och skicka elektriska impulser som initierar hjärtslag med syftet att upprätthålla en adekvat slagfrekvens. Det är vid omvårdnaden av personer med pacemaker viktigt att sjukvårdspersonalen inte endast fokuserar på teknologin eftersom personens emotionella behov då inte möts. Vilket behov av stöd och information som finns hos personer med pacemaker kan belysas genom en ökad kunskap om hur livsstilen och livskvaliteten påverkas efter pacemakerinsättningen. Syfte Syfet var att beskriva hur personer med pacemaker upplever sin livskvalitet i det dagliga livet samt beskriva vilka livsstilsförändringar som kan uppkomma efter pacemakerinsättning. Metod En forskningsöversikt har använts för genomförandet av denna studie. Forskning inom området samlades in via databaserna PubMed och Cinahl under Mars 2011. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en integrerad analys. Resultat Personer genomgick livsstilsförändringar efter pacemakerinsättning på grund av rädsla för att skada eller störa pacemakern. Att ha en pacemaker upplevdes inte som något onormalt av personerna och pacemakern sågs som en förutsättning för att kunna leva ett lika aktivt liv som innan sjukdomen. Förbättringar av energi, vitalitet, symtom, social funktion, fysisk funktionsförmåga, fysisk livskvalitet, mental hälsa och emotionell livskvalitet skedde efter pacemakerinsättningen. Även rollbegränsningar relaterade till fysisk funktionsförmåga och emotionella rollbegränsningar minskade. Slutsats Livskvaliteten förbättrades signifikant efter pacemakerinsättning. Den största ökningen i livskvalitet skedde mellan den första och tredje månaden efter pacemakerinsättningen. Därefter minskade den fysiska livskvaliteten sakta medans den mentala livskvaliteten fortsatte att förbättras. Personer som fått en pacemaker genomgick både positiva och negativa förändringar av livsstilen på grund av förbättringen av hälsa samt rädslor och osäkerhet kring pacemakern.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-942 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Karlsson, Emelie, Ståhl, Louise |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds