Bakgrund: svårigheter uppstår med kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan vid insjuknande i Alzheimers sjukdom vilket leder till hinder i smärtbedömning av personer med Alzheimers sjukdom jämfört med bedömningen avpersoner utan kognitiv nedsättning. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av korrekt smärtbedömning hos patienter med Alzheimers sjukdom. Metod: studien var en litteraturstudie, 12 artiklar samtliga kvantitativa som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: bedömning av smärta hos patienter med Alzheimers sjukdom är komplex, slutsatsen är tvetydig då resultatet visar dels att personer med Alzheimers sjukdom har mer smärta respektive mindre smärta än personer utan kognitiv nedsättning. Bedömningsinstrumenten som undersöktes i studien visade sig vara relevanta men ansvar och kunskap från sjukvårdspersonalen som använder instrumentet var ett krav för att kunna utesluta felkällor av tecken på smärta så som onormala rörelser, beteende och ljud. Implikation: vidare forskning bör göras där fokus ligger på de enskilda diagnoserna istället för gruppen demenssjukdomar samt ökad kunskap hos sjukvårdspersonal på smärta i relation till Alzheimers sjukdom. / Background: difficulties with communication is shown in the progress of Alzheimer’s disease which leads to a difference in assessment of pain in persons with Alzheimer’s disease compared to persons without a cognitive impairment. Aim of the study: the aim of the study was to illuminate the importance of correct pain assessment in patients with Alzheimer’s disease. Method: the study was a literature review, 12 quantitative articles which met the study’s purpose was reviewed and analyzed. Results and conclusions: pain assessment in patients with Alzheimer’s disease is complex, the conclusion is ambiguous since the results show that people with Alzheimer’s disease has more in some studies and less pain in others in comparison with people without a cognitive impairment. The pain assessment tools that were examined in this study were shown to be relevant, but it was important that the staff using the instruments had to be able to rule out confounders of pain such as unusual movements, behaviour and sounds. Implication: further research should focus on the the separate diagnoses that are included in the dementia genre. Also an increased knowledge and awareness in the staff about pain in correlation with Alzheimer’s disease.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-14568 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Sjölin, William, Bengtsson, Annika |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds