Bakgrund: Enligt socialstyrelsens rekommendationer ska smärtskattning göras i livets slutskede. Bristande smärtlindring vid livets slutskede är inget någon vill uppleva. Om distriktssköterskan har en bra rutin för att smärtskatta med smärtskattningsinstrument ger det en kvalitésäkring för de palliativa patienterna. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av smärtskattning hos palliativa patienter. Metod: En kvalitativ empirisk studie med deskriptiv design. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen; organisationens inflytande, metoder för smärtskattning av palliativa patienter, organisationens betydelse för kvalitetsförbättring med underliggande subkategorier. I studien framkom att distriktsköterskorna saknade rutiner för smärtskattning. Distriktsköterskorna smärtskattade utifrån sin kliniska blick, erfarenhet och smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskorna var medvetna om att smärta ska bedömas enligt smärtskattningsinstrument men instrumenten och dokumentationen av dem, glömdes ibland bort trots att det hade använts. Distriktsköterskorna framhöll att smärtskattning med instrument kan bli bättre genom utbildning i instrumenten och rutiner i smärtskattning. Slutsats: För distriktssköterskor skulle det underlättas med tydliga rutiner om vilka smärtskattningsinstrument som bör användas i specifika situationer. Utbildning efterfrågas i smärta och skattningsinstrumenten för att få till frekvent användning av smärtskattningsinstrument. / Background: According to the recommendations of the National Board of Health, pain estimation should be made in the end of life. Lack of pain relief at the end of life is no one wants to experience. If the district nurse has a good routine for pain assessment instruments, it provides a quality assurance for the palliative patients. Aim: To describe district nurses' experiences of pain estimation in palliative patients. Method: A qualitative empirical study with descriptive design. Result: Three categories emerged from the analysis; the organization's influence, methods for pain estimation of palliative patients, the organization's importance for quality improvement with underlying subcategories. The study showed that district nurses lacked routines for pain estimation. District nurses pain assessment based on their clinical gaze, experience and pain assessment tools. The district nurses were aware of that pain should be assessed according to pain estimation instruments, but the instruments and their documentation were sometimes forgotten even though it had been used. District nurses believe that pain estimation with instruments can be improved through training in the instruments and routines of pain estimation. Conclusion: For district nurses, it would be easier with clear routines on which pain assessment instruments should be used in specific situations. Education is demanded in pain and the assessment tools to bring about frequent use of pain assessment instruments.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-29581 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Norman, Maria, Wallberg, Camilla |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Omvårdnad, Högskolan Dalarna, Omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds