Bakgrund: En strukturerad överrapportering inom sjukvården är viktig för att minska vårdskador. Sjuksköterskan har en betydande roll i det interprofessionella teamet gällande att öka patientsäkerheten. Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation (SBAR) är ett rapporteringsverktyg som implementerades i Sverige 2010 och används på sjukhus, främst inom akutsjukvården. Syfte: Undersöka hur SBAR följs vid muntlig överrapportering mellan ambulanspersonal och mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Syftet var också att undersöka om, när och vilka störande faktorer som förekom i samband med överrapportering. Metod: Metoden var kvantitativ med empirisk ansats. Materialet inhämtades genom 53 observationer på en akutmottagning på ett medelstort sjukhus i Sverige. Data samlades in via två olika observationsprotokoll vid överrapportering, ett gällande SBARs ordning och ett gällande störande faktorer. Resultatet bearbetades med SPSS statistics. Resultat: Resultatet beskrivs i två kategorier, kategori 1 SBAR som belyser följsamhet till SBAR och kategori 2 störande faktorer som belyser förekomst av störande faktorer. Resultatet visade att följsamheten till SBAR missades i stor utsträckning och att störande faktorer var frekvent förekommande. Slutsats: SBAR togs fram på grund av brister vid överrapportering men ändå missas betydelsefull information som ligger till grund för patientsäkerheten. Detta innebär att SBAR – akut situation kan ifrågasättas gällande lämplighet vid muntlig överrapportering mellan ambulanspersonal och mottagande sjuksköterska på akutmottagning. / Background: A structured bedside handover in healthcare is important for reduce care damage. Nurses have a considerable role in the interprofessional team current to increase patient safety. Situation, Background, Assessment, Recommendation (SBAR) is an instrument for bedside handovers and implemented in Sweden 2010. It is used in hospitals, mainly within emergency Care. Purpose: Examine how to study the following of SBAR at the bedside handover between ambulance and nurse in the emergency care. Another purpose was to examine if, when and which disturbing factors had an impact in the bedside handover. Method: The method was quantitative with empirical assaulted. The material was collected through 53 observations in emergency care on a medium sized hospital in Sweden. The data were collected by two different observation-protocols during bedside handover, one aiming at SBAR and the other disturbing factors. The result was processed in SPSS statistics. Result The result is described in two categories, Category 1 SBAR, which illustrates compliance with SBAR and Category 2, which illustrates the occurrence of disturbing factors. The result showed that compliance with SBAR was largely missed and that interfering factors were frequent. Conclusion: SBAR where produced as a result of shortcomings during bedside handovers, despite that important information according to the patient safety is lost. This means that the SBAR card for emergency can be questioned when it comes to suitability for bedside handover between ambulance and emergency care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40387 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Jakobsson, Ann-Cathrin, Löfgren, Mikael |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds