Denna studie syftar till att med innehållsanalys som metod ta reda på vilken syn på högläsning som förekommer i professionen. Detta genom att ta reda på vad som lyfts fram i branschtidningarna om högläsning på förskolan. Vårt empiriska material grundar sig i branschtidningar publicerade på internet och som är skrivna av olika yrkespersoner inom professionen. Detta gör vi med hjälp av frågeställningar som lyder: hur framställs högläsning i debatterna? vad förknippas högläsning med? Resultatet presenterar vi genom tre innehållsliga teman: högläsning som språkutvecklande, pedagogens roll i högläsnings aktiviteterna och högläsning för demokrati som vi skapat utifrån det som framförts i artiklarna och som vi sedan analyserar med hjälp av begreppet litteracitet eftersom det är ett viktigt begrepp inom tidigare forskning om högläsning. Begreppet berörs inom flera teoretiska traditioner, men i denna studie håller vi oss till den sociokulturella teorins teoretisering. Utifrån det som framförts av debatterna får vi en förståelse för högläsnings aktiviteten som en viktig och central aktivitet för barns språkutveckling. Aktiviteten kräver noggrann förberedelser och mål för att den ska utveckla barns lärande annars kan man gå miste om den kunskap och lärande högläsningen kan bidra med. Genom högläsning och samtal om det lästa får barn en väg in i läs- och skriftspråket. Vilket innebär att barns läs- och skrivkunnighet främjas genom högläsning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-226259 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Zeitoun, Nour, Aslan, Karina |
| Publisher | Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds