Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar. En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk. Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall. Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner. Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den. / During the past century, Sweden along with many other countries experienced a sharp decline in mortality rates. The increased life expectancy was initially propelled by mortality reductions among infants and subsequently by a survival improvement in advanced ages. An ageing population has large implications for those providing services to the elderly, such as medical care and pensions, whilst also addressing the need for accurate and reliable mortality forecasts and projection methods. The Lee-Carter model is the current gold standard for mortality forecasting and has been widely adopted in several studies. Here, the model is applied on Swedish mortality data; the projections are then compared to the observed lifespan development. Against this backdrop, a discussion on longevity risk in pensions schemes follows. The forecasts performed in this study do not perfectly reflect the observed mortality change in the examined period; furthermore, the variation of the estimation errors limits the actuarial value of the projections. The findings illuminate the uncertainty that surrounds our future life expectancy as well as the difficulties associated with forecasting it.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-9227 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Mellkvist, Lars |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala : Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds