Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en. Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet ”stretchad kunskap”. / The thesis deals with the introduction of computers to each student and teacher in school, called one-to-one. The aim is to contribute with knowledge about how one-to-one affects learning. Particular focus is on the quality and character of knowledge formation in the Swedish school. A further aim is to bring reflections and create knowledge about how one-to-one, as a product of the knowledge society, affect the conditions for learning. In addition, in the light of the special conditions of the knowledge society, the goal is to bring insights on the developmental possibilities for the term knowledge in relation to one-to-one. The basis for the thesis is the knowledge society and the conditions of knowledge production, and in how Sweden has chosen to focus on the need to provide students with digital skills. The theoretical approach is in phenomenology as ontological stance, and in phenomenography in terms of perspective on learning. The thesis is based on four studies: a narrative research review focusing on what research tells us about pupils respective teachers in one-to-one projects. Further included is a theoretical article with a focus on developing an alternative understanding of the conditions for the formation of knowledge on the social web, based on Martin Heideggers’ phenomenology. An interview study about the students’ perceptions of their learning in one-to-one is also included as well as a phenomenographic analysis of a knowledge task focusing on critical dimensions and knowledge depth. The results are discussing whether the strong focus on digital skills arising from the knowledge formation in one-to-one is consistent with the performative knowledge that is assumed to be of importance in the knowledge society. The thesis also discusses how one-to-one affects students’ ways of experiencing their learning in a one-to-one setting, and the effects upon quality and character of knowledge. Finally the thesis also discusses a possible way to develop the concept of knowledge in the light of the results presented in the four studies by formulating the concept of “stretched knowledge.”
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-22561 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Fleischer, Håkan |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Språk-, litteratur- och mediedidaktik, Jönköping : Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Dissertation. School of Education and Communication, 1652-7933 ; 21 |
Page generated in 0.0024 seconds