SAMMANFATTNING Idag är cirka 19 procent av befolkningen i Sverige 65 år eller äldre. Många av dessa äldre har en komplex sjukdomsbild. Detta kräver att vården som ges är holistisk; hänsyn måste tas till både fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Personcentrerad vård syftar till att se hela människan och hennes behov och resurser. Begreppet är idag erkänt och något som hälso- och sjukvård ska arbeta utifrån. Tidigare studier visar på att vården brister när det gäller personcentrerad vård för äldre personer. Många äldre personer upplever att de av sjukvården inte ses som en person eller som en helhet, utan de upplever att vården enbart ser en del eller en diagnos. Sjuksköterskor spelar en nyckelroll i vårdandet av äldre personer, och det är därför relevant att belysa deras erfarenheter av personcentrerad vård och vilka fördelar och nackdelar de har erfarenheter av. Detta kan leda till ökad förståelse för faktorer som är centrala vid personcentrerad vård, för att kunna ge optimal vård för äldre. Syfte med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av personcentrerad vård av äldre. Den metod som användes var litteraturöversikt. Sökningar av artiklar gjordes i PubMed, CINAHL, Google Scholar och Web of Science. Totalt inkluderades 16 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Innehållsanalys användes och kategorier identifierades i artiklarna. I resultatet framkom faktorer som har betydelse för att sjuksköterskor ska kunna bedriva personcentrerad vård för äldre. Dessa var arbetsmiljö, organisation, demografiska faktorer och kommunikation. Sjuksköterskor lyfte fram många positiva erfarenheter av personcentrerad vård av äldre. Fördelar var till exempel högre vårdkvalité, förbättrat arbetsklimat och arbetsengagemang och mindre stress. Den ledde även till lägre nivåer av dåligt samvete hos sjuksköterskor och minskade deras vilja att byta arbetsplats. Nackdelarna som sjuksköterskorna hade erfarenhet av, var framför allt att personcentrerad vård var resurskrävande. Den krävde tid, adekvat bemanning, fungerande teamarbete och en ledning som stöttade. Många sjuksköterskor beskrev att riktlinjer och rutiner arbetade mot personcentrerad vård, det var därför svårt att sätta patientens behov och önskemål före dessa. Sjuksköterskor var inte heller alltid bekväma med att ge patienten mer makt och påverkan. Slutsatsen som kan dras av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskors erfarenheter visade att faktorer som arbetsklimat, engagemang samt vårdkvalitet förbättrades med personcentrerad vård, men att tid och resurser kunde påverka utförandet negativt. / ABSTRACT Today about 19 per cent of Sweden's population are aged 65 or older. Many of these seniors have a complex clinical picture. This requires that the care provided is holistic; consideration must be given to not only the physical but also to the mental, social and spiritual needs of the patient. Person-centered care is aimed at the whole person and their needs and resources. The concept is currently recognized and something that health care should be based on. Previous studies show health care shortcomings in the person-centered care for older people. Many of them feel that the health services does not see them as a person or in their entirety, they feel that health care workers only see a part of them or a diagnosis. Nurses play a privotal role in the care of older people, and therefore it is relevant to highlight their experiences of person- centered care and what advantages and disadvantages they have experienced. This can lead to a greater understanding of the factors that are central to person-centered care, in order to provide optimal care for the elderly. The aim of this literature review was to highlight nurses' experiences of person-centered care for the elderly. The method used was a literature review. Searches for articles have been made in PubMed, CINAHL, Google Scholar and Web of Science. A total of 16 scientific papers were included, with both quantitative and qualitative methods. Content analysis was used and categories were identified in the articles. The result showed factors that are important for nurses in order to conduct in person-centered care for the elderly. These were working environment, organization, demographic factors and communication. Nurses highlighted many positive experiences of person-centered care of the elderly. Benefits were for example higher quality of care, improved working climate and job commitment as well as less stress. It also lowered levels of bad conscience amongst the nurses and made them less inclined to change workplace. The main disadvantages that the nurses had experienced, was that person-centered care was costly. It required time, adequate staffing, effective teamwork and a supportive management team. Many nurses described that policies and procedures are working against person-centered care, and that it was difficult to put the patient's needs and wishes before those. Additionally, nurses were not always comfortable with giving patients more power and influence. The conclusion to be drawn from this literature review is that nurses' experiences showed that factors such as work environment, commitment and quality of care improved by person- centered care, but that time and resources could affect performance negatively.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2354 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nyström, Anna |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds