Background: There are about 160 000 persons suffering from dementia in Sweden. About 80 % of all patients with dementia have sometimes behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The symptoms can be e.g. anxiety. National guidelines provides non pharmacological interventions before prescriptions of drugs at BPSD. Aim: The purpose of the study was to elucidate the nurse’s experiences of barriers and opportunities to use non pharmacological treatment for anxiety in older people with dementia. Method: The study has a descriptive design with quality approach. Data were collected through 11 individual semi-structured interviews. By convenience sampling, registered nurse’s working at nursing homes for people with dementia were recruited. The study took place in Sweden. Data were analyzed with by qualitative content analysis. Main Results: Two categories appeared in the result. "Barriers to use non-pharmacological measures" and "Opportunities for using non-pharmacological measures". Deficiency of documentation, lack of time and lack of skilled and knowledgeable staff perceived as barriers. It was important to have good knowledge of dementia among different members of the team. Life stories and contact person considered important. Informants told about the good care that prevents much concern and anxiety and competent staff who discovered the anxiety early put in to action as the team agreed, often with quit good result. Education was seen as a great opportunity. Conclusion: Care of person-centered approach leads to better personal knowledge enabling early non pharmacological interventions. / Bakgrund: Cirka 160000 personer lider av någon form av demenssjukdom i Sverige. Ungefär 80% av alla personer med demenssjukdom har någon gång beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Symtomen kan vara exempelvis oro eller ångest. Nationella riktlinjer förordar icke farmakologiska åtgärder innan insättning av läkemedel vid BPSD. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hinder och möjligheter för att använda icke farmakologisk behandling vid oro och ångest hos äldre personer med demenssjukdom. Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in via 11 individuella semistrukturerade intervjuer. Genom bekvämlighetsurval rekryterades sjuksköterskor som var verksamma på boenden där det fanns personer med demenssjukdom i Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Två kategorier framträdde i resultatet Hinder för användning av icke farmakologiska åtgärder och Möjligheter för att använda icke farmakologiska åtgärder. Bristande dokumentation, brist på tidig omvårdnad och en brist på kunnig personal upplevdes som hinder. Det var viktigt med god demenskunskap hos alla medlemmar i teamet. Levnadsberättelser och kontaktpersoner ansågs som viktiga. Informanterna berättade om god omvårdnad som förebyggde mycket oro och ångest samt kompetent personal som upptäckte oro/ångest tidigt och satte in de åtgärder som teamet kommit överens om, vilket då ganska ofta hade gott resultat. Utbildning i demens sågs som en stor möjlighet. Slutsats: Vård med personcentrerat arbetssätt föreföll leda till bättre personkännedom vilket möjliggjorde tidiga icke farmakologiska insatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-22417 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Everhag, Susanne, Olsen, Camilla |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds