Bakgrund: I begreppet AKS ingår hjärtinfarkt och instabil angina. Hjärtinfarkt drabbar cirka 25 300 personer i Sverige årligen och för att förhindra återinsjuknande följer ett omfattande sekundärpreventivt arbete med start redan på sjukhuset. Sekundärpreventionen bygger på egenvård där information är en viktig komponent. Informationen berör många områden och syftar till att ge patienten förståelse och medverka till en förändrad livsstil. Cirka en tredjedel av patienterna som haft hjärtinfarkt når de nationella målvärdena för sekundärpreventionen. Tidigare forskning har visat att patienter upplever informationen under vårdtiden som otillfredsställande. Patienter som har dålig förståelse för sin hjärtsjukdom deltar också mer sällan i sekundärpreventiva behandlingsprogram. Personcentrerad vård har positiva effekter på följsamhet till behandling och behandlingens resultat. Individens förmåga att förändra sin situation påverkas också av graden av hälsolitteracitet och empowerment. Syfte: Syftet var att beskriva behovet av information för att erhålla förståelse hos patienter med akut koronart syndrom från insjuknande till hjärtrehabilitering. Metod: Mixad litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Totalt 16 artiklar inkluderades, lika många kvantitativa som kvalitativa artiklar. En integrativ analys av materialet utfördes i syfte att sätta artiklarnas resultat i relation till varandra samt identifiera likheter och skillnader. Därefter identifierades kategorier som beskriver de granskade artiklarnas resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; all information är viktig, information genom hela vårdförloppet efterfrågas och anpassad information är meningsfull. Patienter ansåg inte att någon information var oviktig och information efterfrågades vid insjuknande även om den första tiden vid AKS präglades av chock. Även efter hjärtrehabilitering och två år efter AKS fanns behov av information om bland annat farmakologisk behandling, vilket också var det informationsområde som nämndes i flest studier. En återkommande fråga hos patienterna var varför AKS drabbat just dem. De önskade kongruens i information från olika källor och hade svårt att applicera standardiserad information på sin egna situation. De efterfrågade individuellt anpassad information som gavs när de själva var redo för det och som inkluderade anhöriga. Slutsats: Behovet av information är omfattande och patienter ansåg inte att någon information var oviktig. Även information i ett skede som präglas av chock är efterfrågad och betydelsefull. Individuell information underlättar förståelse för relevans av livsstilsförändringar och möjliggör delaktighet. Informationsbehovet varierade över tid och kvarstod till viss del efter två år. / Background: The term ACS includes myocardial infarction and unstable angina. Myocardial infarction afflicts approximately 25 300 individuals in Sweden annually and to prevent recurrent ACS an extensive secondary prevention effort starts while patients are still in hospital. Secondary prevention builds upon self care where information is an important component. The information concerns a variety of areas and aims to increase the patient’s understanding and participation in lifestyle change. Just about one third of patients suffering from myocardial infarction reaches the secondary prevention goals. Previous research has shown that patients find the information received during the hospital stay unsatisfactory. Patients with a low understanding more rarely participates in secondary prevention programmes. Person centered care positively affects treatment compliance and results. The individual’s ability to change their situation is also affected by the amount of health literacy and empowerment. Aim: The aim was to describe the need of information to obtain understanding in patients with acute coronary syndrome from sickening to cardiac rehabilitation. Method: Mixed literature review with a systematic search strategy. In total, 16 articles were included of which half was quantitative and half was qualitative. An integrated analysis of the material was conducted in purpose of relating the results to each other and to identify similarities and differences. Thereafter categories that describe the reviewed literature were identified. Results: In the result three main categories emerged; all information is valuable, information is requested throughout the entire care chain and adapted information is meaningful. Patients did not find any information unimportant and the information was requested at the initial phase of getting ill although the phase was characterized by shock. Even after cardiac rehabilitation and two years after ACS a need of information about pharmacological treatment existed among others, which was the information area requested in most studies. A reappearing question among patients was why the ACS had happened to them. They wished for congruence in information from different sources and found it hard to apply standardized information to their own situation. They requested individually adapted information delivered at a time when they were ready for it, that also included their family. Conclusion: The need of information is extensive and patients did not consider any information unimportant. Even information in a state characterized by shock is requested and valuable. Individual information facilitates understanding of the relevance of lifestyle changes and enables participation. The information need varied over time and remained after two years to some extent.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3448 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Blomqvist, Marie, Törnqvist, Linn |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0036 seconds