The purpose of this quantitative survey study was to examine if there were any associations between subjective self-rated health, workload and scheduling in relation to habits involving diet and physical activity among personal assistants. This study was carried out as an online based survey where all the participants was selected nonrandomly through one single private company in the middle regions of Sweden. Associations were tested through cross table analysis, also known as Chi2-tests. No associations was established in regards to the thesis main purpose. However, some associations could be drawn between the participants’ willingness to change their current dietary- and exercise habits and their current habits. The main conclusion from this study was that further research is needed amongst personal assistants to determine how their professional life relates to their dietary and exercise habits. / Många människor arbetar i dag som personliga assistenter och den yrkeskategori som detta arbete ingår i är idag den tredje största i Sverige och är idag den yrkeskategori som sysselsätter flest kvinnor i landet. Trots detta så är mängden forskning som bedrivits inom detta yrkes arbetsförutsättningar ytterst begränsad. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka vardagliga rutiner kring kost och fysisk aktivitet som fanns bland de anställda som arbetar som personliga assistenter på ett privat företag. Studien ämnade undersöka huruvida några associationer kunde dras mellan de anställdas allmänna hälsotillstånd, nivån av sysselsättning, arbetsschema och deras vanor kring kost och fysisk aktivitet. Studien var av kvantitativ design där informationen hämtades från studiepopulationen via en online-baserad enkät. Urvalet var icke-randomiserat där hela den möjliga studiepopulationen erbjöds att delta. Deltagarna kontaktades via SMS och av 420 möjliga deltagare så låg svarsresponsen på 22 %. Utifrån insamlad data så kunde inga associationer dras mellan allmänt hälsotillstånd, nivå av sysselsättning, arbetsschema och deltagarnas kost- och motionsvanor. Däremot så kunde associationer göras mellan deltagarnas önskan om att ändra sina kost- och motionsvanor och hur deras vanor för tillfället såg ut. Övergripande så kunde deltagarnas kostvanor beskrivas som regelbundna och de ägnade sig huvudsakligen åt måttliga mängder fysisk aktivitet. Det låga deltagarantalet innebar dock att resultatets generaliserbarhet inte kunde bedömas som särskilt hög. Den huvudsakliga slutsatsen från denna undersökning var att ytterligare forskning behövs för att tydliggöra hur personliga assistenters arbetsförhållanden påverkar deras vanor kring kost och motion och vise versa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-22063 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Eriksson, Martin |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds