Bakgrund: Patienter med EIPS är ofta drabbade av kronisk eller akut suicidalitet och kan därför vara i behov av heldygnsvård. Problemet är att patienter med EIPS tenderar att försämras i heldygnsvård. Vården baseras ibland på fördomar om patienter med EIPS vilket kan leda till att de behandlas sämre än andra patientgrupper. Patienterna redogör för hur de ofta känner sig misstrodda i kontakt med vården. Syfte: Att genom ett fenomenografiskt perspektiv studera vad sjuksköterskor uppfattar verksamt i vård av patienter med EIPS inom heldygnsvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk design. 12 sjuksköterskor med erfarenhet av fenomenet intervjuades. Genom analys av likheter och skillnader i redogörelser identifierades beskrivningskategorier som visar sjuksköterskornas skilda uppfattningar av fenomenet. Resultat: Tre beskrivningskategorier identifierades. Vårdmötet ansåg sjuksköterskorna bör bygga på en sund anknytning där patienten blir validerad och hens förmågor och styrkor får utrymme. Under Omgivande struktur uppfattade sjuksköterskorna att heldygnsvården behöver vara förutsägbar och begriplig för patienten samt utformas med patientens delaktighet. Självkännedom borde enligt sjuksköterskorna inkludera både teoretisk kunskap samt kompetens att analysera och hantera sina egna attityder och reaktioner. Konklusion: Studiens resultat visar att sjuksköterskorna uppfattar att det finns flera åtgärder som är verksamma i vård av patienter med EIPS i heldygnsvård. Sjuksköterskorna ansåg att vården behöver präglas av odömande attityder och individanpassas med patientens delaktighet i fokus. / Background: Patients with EUPS often suffer from chronic or acute suicidality and may therefore be in need of inpatient care. The issue is that patients with EIPS tend to worsen during inpatient care. Care is sometimes based on prejudices about patients with EIPS, which can lead to them being treated worse than other patient groups. Patients report feeling often mistrusted in their interactions with healthcare. Aim: To study, through a phenomenographic perspective, what nurses perceive effective in the care of patients with EIPS in inpatient care. Methods: Qualitative interview study with a phenomenographic design. Twelve nurses with experience in the phenomenon were interviewed. Through analysis of similarities and differences in descriptions, descriptive categories were identified, illustrating the nurses' varied perceptions of the phenomenon. Results: Three descriptive categories were identified. In the Care Encounter category, nurses believed that care should be built on a healthy attachment where the patient is validated and their abilities and strengths are recognized. Under Structure, nurses perceived that inpatient care needs to be predictable and comprehensible for the patient and designed with the patient's involvement. Self-awareness, according to the nurses, should include both theoretical knowledge and the ability to analyze and manage one's own attitudes and reactions. Conclusions: The study’s results show that the nurses perceive that there are several interventions that are effective in care of patients with EUPS in inpatient care. The nurses believed that care needs to be characterized by non-judgmental attitudes and tailored to the individual with the patient's involvement at the center. / <p>Sjuksköterskors uppfattningar om vad som är verksamt i vård av patienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) i heldygnsvård © 2024 by Rinaldo, Emma & Karlsson, Frida is licensed under CC BY 4.0 </p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-203419 |
Date | January 2024 |
Creators | Rinaldo, Emma, Karlsson, Frida |
Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds