En stor del av den forskning som görs på idrottslärare utgår ifrån styrdokumenten (t ex Ekberg, 2009; Londos, 2010; Svennberg m fl, 2017). Idrottslärarnas utsagor och praktik sätts i jämförelse med de tolkningar som forskarna gör av styrdokumenten och visar ofta att idrottslärarna gör ”fel”. Forskarnas tolkningar av styrdokumenten kan ses som ett facit och eventuella avsteg från dem anses vara problematiskt. I denna uppsats undersöks idrottslärarnas yrkesutövande från ett annat perspektiv än det som till stor del finns i tidigare forskning. Syftet med denna studie är därmed att skapa en förståelse för idrottslärarens yrkesroll byggd på deras egna berättelser om sin vardag och hur de hanterar den.Empiriinsamling har skett genom djupintervjuer med idrottslärare, där intervjuguiden skapats med hjälp av Michael Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och Yeheskel Hasenfelds (2010) teori om service-organisationer. Idrottslärarnas utsagor har sedan analyserats utifrån dessa teorier.Resultatet visar att idrottslärarna tar sig tre olika roller; problemlösaren, trygghetsskaparen samt organisatören. I rollen som problemlösare arbetar idrottslärarna dels med problem som uppstår här och nu, t ex oväntade situationer som uppstår i mötet med elever och som måste lösas, och dels med mer långsiktiga problem. Rollen som trygghetsskapare behövs då idrottsämnets synlighet enligt idrottslärarna kräver trygghet hos eleverna för att de ska kunna prestera inför varandra. För att skapa trygghet arbetar idrottslärarna bland annat med att försöka se varje elev, anpassa aktiviteter så att det passar den specifika gruppen och skapa rörelseglädje. För att klara av att anpassa undervisningen i enlighet med rollerna som problemlösare och trygghetsskapare krävs att idrottslärarna är organisatörer. Detta då de måste planera lektionerna för att nå alternativa mål (t ex trygghet, ha roligt och att hitta en aktivitet att utöva på fritiden) och organisera undervisningen med utgångspunkt i för få resurser, men också för att se varje elev. Bilden av idrottsläraren som problemlösare, trygghetsskapare och organisatör stämmer troligtvis inte med bilden av hur en idrottslärare bör vara. Men om idrottslärarrollen ser ut såhär, hur ska den framtida idrottsundervisningen i Sverige se ut? Kanske måste kraven och förväntningarna på ämnet idrott och hälsa och på dess lärare förändras i grunden för att på så sätt mötas halvvägs med denna studies tre rollbeskrivningar av idrottsläraren. / A large part of the research done on physical education (PE) teachers is based on the curriculum (eg Ekberg, 2009; Svennberg et al., 2017). The teachers' statements and practice are compared with the interpretations made by the researchers in the curriculum. This comparison often shows that teachers do "wrong". The researchers' interpretations of the curriculum can be seen as a solution and any deviation from them is considered to be problematic. In this paper, the PE teachers' professional exercise is examined from a different perspective than is largely found in previous research. The purpose of this study is thus to create an understanding of the PE teacher's professional role based on their own stories about their everyday lives and how they handle it.Empirical gathering has been done through deep interviews with PE teachers, where the interview guide was created using Michael Lipsky's (2010) theory of street level bureaucrats and Yeheskel Hasenfeld's (2010) theory of human service organizations. The teachers' statements have since been analyzed based on these theo-ries.The result shows that the PE teachers take three different roles - problem solver, confident creator and organizer. In the role of the problem solver, PE teachers work partly with problems that occur here and now, such as unexpected situations that arise in the en-counter with students, which must be solved, and partly with long term problems. The role of the confident creator is needed when the visibility of PE according to the PE teachers requires comfort of the students in order to be able to perform in front of each other. In order to create confident, PE teachers are working with, among other things, trying to see each student, adapt activities to suit the specific group and create a sense of joy. In order to be able to adapt the teaching according to the role of the problem solver and the confident creator, the PE teachers are required to be organizers. This is when they have to plan the lessons to reach alternative goals (eg comfort, having fun, finding an activity in the free time) and organizing the teaching based on too few resources, but also to see each student.The image of the PE teacher as problem solver, confident creator and organizer probably does not match the picture of how a PE teacher should be. But if the PE teacher role looks like this, what will future PE education in Sweden look like? Perhaps the requirements and expectations of the subject of physical education and health and its teachers must fundamentally change to meet halfway through this study's three role descriptions of the PE teacher.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-7610 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Sebelius, Sofia |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Malmö Studies in Sport Sciences, 1652-3180 ; 28 |
Page generated in 0.0022 seconds