Uppsatsens syfte är att undersöka om och vilka anpassningar i hemmet människor har gjort för att arbeta hemifrån under pandemin covid-19. Dessutom undersöks huruvida detta i sådant fall påverkat upplevelser av och känslor för hemmet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod som tillämpats genom 15 stycken semistrukturerade intervjuer med människor som berörts av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att arbeta hemifrån. Resultaten från intervjuerna belyses ur ett teoretiskt ramverk som baseras på en modell för platsers betydelse samt boundary management theory vilket innefattar taktiker för gränsdragningar i hemmet. Resultatet visar att människor har anpassat sina hem och även sig själva. Dels har de anpassat sina hem fysiskt med objekt som förknippas med kontorsarbete, dels har människors tidsperspektiv påverkats och temporala strategier har använts. Hemmets nyskapade dualism i form av att vara både hem och arbetsplats har påverkat människors känslor på olika sätt. Sammantaget har hemmet upplevts som positivt i samband med hemarbete, men inte uteslutande.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-468924 |
Date | January 2022 |
Creators | Kynman, Claudia |
Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0015 seconds