I Chile har åtskilliga protester uppkommit under de senaste decennierna, i hopp om att återställa den jämlika samhällsstrukturen som förelåg i landet innan diktaturens uppkomst år 1973. Under det senaste årtiondet har utbildning blivit ett föremål för intresse som år 2011 ledde till att den studentdrivna rörelsens demonstrationer blev de största i landet. Syftet för den här uppsatsen var att studera faktorer som under historiens gång har lett till studentrörelsens uppkomst. McAdams teori om politiska möjlighetsstrukturer tillämpades vilken bidrog till att den första frågeställningen om hur rörelsen ledde till framgång samma år kunde besvaras. Syftet var även att med Benford och Snows teori om framing besvara hur rörelsen ramar in mål och krav för att kunna ge svar på den andra frågeställningen om hur aktivisterna ramade in kraven samma år. Totalt har resultat från sex stycken nätbaserade intervjuer använts som empirisk grund. Respondenterna är aktivister som studerar i Santiago de Chile och har medverkat i pingvinrörelsen 2006, samt studentrörelsen år 2011. Målet har varit att bidra till forskningen med en förståelse om hur man kan förena de båda teorierna som en möjlig förklaring till studentrörelsens framgång, vilket kan understödjas i såväl tidigare forskning som det empiriska materialet. Resultatet visar att landets historiska process har utvecklat rörelsen och dess framgång år 2011. Erfarenheterna från de tidigare protesterna kan ses som en inlärningsprocess vilket har ökat medvetandet bland studenterna och befolkningen. Första frågeställningen besvarades i förhållande till den diagnostiska ramen där orsaker och aktörer som beskylldes för problemet framkom. Den andra frågeställningen utgick ifrån den prognostiska ramen där de resultat som framkom av det empiriska materialet uppvisade att aktivisterna betraktar utbildning som en mänsklig rättighet som ska vara kostnadsfri och av god kvalitet. Användningen av taktikerna frame extention och frame transformation bidrog rörelsen med fler anhängare och skapade nya ramar där samarbete med andra organisationer startades. Samtliga faktorer ledde till framgång och studentrörelsen utvecklades från att ha fokuserat på studier till att bli en social rörelse.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-90545 |
Date | January 2013 |
Creators | Sadik, Lazo |
Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds