Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje. Genom en annan premiss, den spatiala, visade de svenska journalisterna på en stark tendens att placera samerna i ett mytiskt mellan-rum, där fjällen fungerade som en gränslös kuliss, som befäste samernas utanförskap i det svenska produktiva landskapet. Då den svenska definitionen av samerna inte baserades på yttre karaktärsdrag, utan på en yrkesutövning, destabiliserar den de flesta västerländska uppfattningar om ras. Denna studie presenterar därför några ledtrådar till hur och varför moderna minoritetsfrågor är så komplexa för den svenska självbilden. / The first political movement of the Sami, the indigenous Swedes, at the turn of the last century, became the starting point, not only for the political organization of the Sami, but also for a debate concerning the racial identity of the Sami. The debate dealt with the right to the land, and whether the use of the land should only be allowed for the nomadic reindeer herding Sami, or whether the right should be extended to all Sami regardless of means of living. The argumentative classification at the time was based on the Sami’s occupation, but with racial premises around the Sami’s temporal and spatial belonging. One of the premises for the argumentation, the temporal belonging of the Sami, was marked by a strong belief on behalf of the Swedish media that the Sami were at risk of disappearing. I argue that this came to have a racial logic in the form of an anachronistic belonging outside a (Swedish) evolutionist timeline. Through the means of a separate logic, the spatial, the Swedish journalists showed a strong tendency to place the Sami in a mythical in between-ness, in which the mountains functioned as a borderless backdrop, which confirmed the alienation of the Sami in the Swedish productive landscape. Because the Swedish definition of the Sami was not based upon physical features, but upon a professional category, it destabilizes most western notions about race. This study therefore presents some clues to how and why modern minority issues are so complex within the Swedish self-image.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-160302 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Buhre, Frida |
| Publisher | Uppsala universitet, Avdelningen för retorik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds