Människor med hög socioekonomisk status har bättre matvanor och är mer miljömedvetna jämfört med de individer med låg socioekonomisk status, vilket bland annat beror på högre utbildningsnivå och inkomst. För att etablera goda matvanor krävs att det finns goda förutsättningar, till exempel är tillgången till mataffärer med ett stort utbud av färskvaror associerat med hälsosamma matvanor och frånvaron av bra mataffärer påverkar framför allt utsatta grupper i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva matvanor och miljömedvetenheten bland ungdomar och undersöka om det finns skillnader i matvanor, miljömedvetenhet och förutsättningar för goda matvanor mellan ungdomar som bor i stadsdelar med olika socioekonomisk status i Västerås. Studien har en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundära data har använts från studien Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), som genomfördes år 2017 på ungdomar från andra och tredje året på gymnasiet. Resultatet visar att ungdomar konsumerar frukt och grönsaker för sällan och konsumerar läsk, godis och chips för ofta. Majoriteten av ungdomarna äter på en snabbmatsrestaurang minst en gång i veckan. Nästan hälften av ungdomarna äter frukost varje dag och majoriteten av ungdomarna äter lunch i skolan varje dag. De flesta ungdomar är miljömedvetna, då majoriteten är oroliga för miljö- och klimatförändringar och tror att det är möjligt att påverka miljön genom egna livsstilsval. Det finns en signifikant korrelation mellan hög miljömedvetenhet och ohälsosamma matvanor. Det finns inga signifikanta skillnader mellan ungdomar från stadsdelar med olika socioekonomisk status och matvanor. Det finns inte heller någon skillnad mellan ungdomar från olika stadsdelar och huruvida de är oroliga för miljöförändringar, men för huruvida ungdomarna tror att de kan påverka miljön genom livsstilen. Ungdomar som bor i stadsdelar med låg socioekonomisk status rapporterar att de har bättre förutsättningar för hälsosamma matvanor jämfört med ungdomar från stadsdelar med medelhög och hög socioekonomiska status. För att diskutera resultatet har den ekologiska modellen använts som teoretiskt perspektiv. / Individuals with high socioeconomic status have better food habits and are more environmentally aware, due to higher education level and income. To establish healthy food habits, it requires that there are good prerequisites such as food stores with a wide range of fresh food since it is associated with healthy food habits of an individual and absence of good food stores is mainly affecting disadvantaged groups. The aim of this study is to describe food habits and environmental awareness among adolescents in Västerås and investigate if there are differences regarding food habits, environmental awareness and prerequisites for healthy food habits between adolescents living in neighborhoods with different socioeconomic status. The study is a quantitative study with a cross-sectional study design. Secondary data was used from the study Neighborhood, sustainable lifestyle and health among adolescents (NESLA), which was conducted in autumn of 2017 on adolescents from year two and three in high school. The result shows that the adolescents’ have a low consumption of fruits and vegetables and a high consumption of candy, chips, other snacks and soda. The majority of the adolescents’ eats at a fast food restaurant at least once a week. Almost half of the adolescents’ eats breakfast every day and the majority eats lunch at school every day a regular week. Most of the adolescents are environmentally aware, since they are worried about environmental issues and climate changes and believe that their lifestyle choices can affect the environment. A significant correlation between high environmental awareness and unhealthy food habits is found. There is no statistically significant difference between neighborhood-level socioeconomic status and food habits, and for being worried about environmental issues and climate changes. Significant differences are found between adolescents from neighborhoods with different socioeconomic status and believing in that lifestyle choices affects the environment. Adolescents living in low socioeconomic status neighborhoods reported that they have greater prerequisites for healthy food habits compared to middle-high and high socioeconomic status neighborhoods. The ecological model was used as a theoretical perspective to discuss the results.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-39916 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Hakopian, Ani |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds