1 februari år 2020 beslutade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten att det nya coronaviruset klassas som en samhälls- och allmänfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020 s. 3). Den 16 mars 2020 fastställde Folkhälsomyndigheten att de som arbetar i Stockholm samt har möjligheten att arbeta hemifrån, bör göra det (Livsmedelsföretagen 2020). Därefter tvingades arbetande runt om i Sverige att flytta hem sitt arbete till sin bostad och utföra alla de krav som arbetsliv och privatliv medför under samma tak. Nästan två år senare, den 9 februari 2022, slopade Folkhälsomyndigheten rekommendationen att de som har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det (Folkhälsomyndigheten 2022). Vår uppsats har som syfte att skaffa djupare kunskap om hur individer som lever i ett förhållande i samma hushåll som sin partner har påverkats av distansarbetet under covid-19 pandemin, när partnern även arbetat hemifrån. För att få inblick i hur de ser på situationen utifrån ett work-life balance perspektiv. Vidare önskar vi att med studien ge läsaren en större inblick i upplevelser från individer som levt under dessa förhållanden, med distansarbetets för och nackdelar. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier samt tidigare forskning inom ämnet work-life balance. Vi har valt att använda oss av fyra olika teorier inom ämnet som förklarar de konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv, samt tidigare forskning vilket visar på de för- samt nackdelar distansarbetet har för individers work-life balance. Vi har även valt att använda oss av en kvalitativ ansats i studien där fyra par har intervjuats genom åtta enskilda online-intervjuer. Samtliga par lever i samma hushåll som sin partner där de båda arbetat hemifrån på grund av covid-19 pandemin. Slutsatserna som vi kommit fram till i studien är att respondenterna upplever att arbetslivet och privatlivet har varit välfungerande när de själva samt deras partner arbetat hemifrån. Det beskrivs genom att respondenterna uttryckt ett ökat välbefinnande och en förbättring kopplat till flexibiliteten distansarbetet medfört. Den förbättrade flexibiliteten respondenterna uttryckt har exempelvis inneburit att de haft möjlighet att spara tid på pendling och fått möjlighet att spendera mer tid med familjen. Fortsättningsvis visas en skillnad mellan de kvinnliga och manliga respondenterna där kvinnorna upplever en ökad mängd hemsysslor under distansarbetet, medan männen upplever att mängden hemsysslor inte förändrats under distansarbetet jämfört mot innan. Ytterligare en skillnad som visats mellan kvinnorna och männens upplevelser är att alla kvinnliga respondenter nämnde att de haft möjlighet spendera mer tid med familjen medan enbart en manlig respondent uttryckte liknande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90988 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Romlin, Emma, Kumlin, Emelie |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0074 seconds