<p><strong><p>Sammanfattning.</p></strong></p><p>I uppsatsen berörs ämnet bevisbördans placering i taxeringsprocessen. Detta görs</p><p>genom användning av en rättsdogmatisk metod. Av frågestelningen utgörs syftet att</p><p>utreda vart bevisbördan är placerad på kostnadssidan när det gäller inkomstslaget</p><p>näringsverksamhet. Som framgår av uppsatsen är bevisbördan generellt placerad på</p><p>den skattskyldige när det gäller kostnadsavdrag. Att så är fallet framgår av den i</p><p>doktrinen förda diskussion att placeringen har blivit vedertagen. Vissa undantag</p><p>finns, ett är då lag stadgar att bevisbördan är placerad på annat vis. Andra fall är vid</p><p>eftertaxering och påförande av skattetillägg, i båda dessa fall anses det så</p><p>betungande för den enskilde att bära bevisbördan att den istället placerats på</p><p>myndigheten. En bevisbördepunkt placeras även ut på sannolikhetsskalan, denna</p><p>placering utgör det beviskrav som skall vara uppnått för att den bevisskyldige skall få</p><p>bifall för sitt yrkande. Beviskravet fastställs i de flesta fall av domstolarna då lagen</p><p>oftast inte ger utryck för vilket krav som ställs. Om bifall kan medges är beroende av</p><p>den bevisning som läggs fram inför rätten samt vilket värde bevisningen ges. En fri</p><p>bevisvärdering skall tillämpas där varje enskilt bevis skall bedömas utifrån sitt</p><p>specifika värde.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:oru-9576 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Granlund, Gustav |
| Publisher | Örebro University, Örebro University, Örebro University |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0015 seconds