Projektformen blir allt vanligare i dagens utvecklingsarbete inom företag och dess verksamheter. Med fler projekt uppstår dock nya problem som exempelvis beroenden och resurskonflikter, det handlar inte längre bara om att genomföra ett projekt till utsatt tid och budget, utan även om att genomföra den rätta mix av projekt. På något sätt så vill man få kontroll på det kaos som uppstår i en multiprojektmiljö och det är här projektportföljstyrning, Project Portfolio Management (PPM), kommer in i bilden då detta är ett arbetssätt som underlättar prioriteringar och det löpande arbetet med flera projekt samtidigt. Studien syftar till att få en förståelse för vad projektportföljstyrning innebär och vad den innehåller. Studien syftar även till att visa på de viktigaste delområdena och faktorerna man bör fokusera på för att portföljstyrningen ska bli framgångsrik inom den verksamhet som ämnar använda sig av arbetsättet. Studien är dock avgränsad till vad projektportföljstyrning är, dels genom teori, men även enligt portföljchefer, konsulter och projektledare då det är dessa typer av aktörer som vi genom bekvämlighets och kedjeurval har intervjuat. Under studiens gång har sju intervjuer, med sammanlagt nio respondenter, utförts vilka har lagt grunden för det empiriska material som vi tillsammans med den teoretiska referensramen har använt oss av för att besvara våra frågor: Vad är projektportföljstyrning? Vilka områden är viktiga att fokusera på vid arbete med portföljstyrning? Vilka viktiga faktorer finns det inom varje delområde? Detta är dock inte en direkt mall för arbete med portföljstyrning då alla verksamheter ser olika ut och använder sig av olika metodiker. Studien visar på de viktiga områden som finns och lyfter fram faktorer inom respektive område som bör betänkas och arbetas med för att ge en större chans att lyckas med implementeringen samt det fortlöpande arbetet med en eller flera projektportföljer. Det vi fann var att det inte finns ett enda rätt sätt att implementera projektportföljstyrningen. Alla verksamheter har olika förutsättningar som gör att man måste anpassa sig till den specifika situationen. De delområden som vi fann vara viktigast att fokusera på är implementeringen, projekt och projektportföljen, IT-stödet samt projektkontoret. Inom respektive delområde kunde vi identifiera ett antal viktiga faktorer, med en jämförelse mellan teori och empiri kunde vi se att det fanns stora likheter dem emellan. Vi kunde dock utveckla vissa faktorer genom den information vi anskaffat genom det empiriska materialet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-75937 |
Date | January 2012 |
Creators | Fredriksson, Robin, Järnberg, Andreas |
Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds