Prosodimodeller som bl.a. kan användas i talsynteser grundar sig ofta på analyser av tal som består av enbart tonande segment. Framför tonlös konsonant saknar vokalsegments grundtonskurvor möjlig fortsättning och blir dessutom kortare. Detta brukar då justeras med hjälp av trunkering av grundtonskurvan. Tidigare studier har i korthet visat att skillnader, förutom trunkering, i vokalers grundtonskurva kan uppstå beroende på om efterföljande segment är tonande eller tonlöst. Med utgångspunkt från dessa studier undersöks i detta examensarbete grundtonskurvan i svenska satser. Även resultaten i denna studie visar att olika strategier i grundtonskurvan används, och att trunkering inte räcker för att förklara vad som sker med grundtonskurvan i dessa kontexter. Generellt visar resultaten på att det verkar viktigt för försökspersonerna att behålla den information som grundtonskurvan ger i form av max- och minimumvärde, och att fall och stigningar så långt det går bibehålls.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-8270 |
| Date | January 2007 |
| Creators | von Kartaschew, Filip |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala : Institutionen för lingvistik och filologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds