Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i Sverige, och ses som ett växande problem för folkhälsan. En bidragande faktor till vår psykiska hälsa återfinns i våra tankemönster och tankeprocesser, som visat sig ha stor betydelse för hur vi hanterar motgångar och svårigheter men påverkar dessutom förutsättningarna för att skapa nya strategier för framgång. Många psykiska problem speglar ett felaktiga metakognitivt tankemönster, där innehållet i tankarna inte är viktigast, utan avgörande är i stället på vilket sätt som individen svarar/reagerar på tankarna. En ökad insikt kring metakognitionens funktion och dysfunktion skulle kunna främja den psykiska hälsan hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur metakognitionen ser ut bland arbetande vuxna och hur associationen med respondenternas självskattade hälsa, upplevde psykiska hälsa och livskvalitet ser ut. Metod: För studien valdes en prospektiv tvärsnittsstudie där en digital enkät konstruerades innehållandes 64 frågor. Totalt var det 107 (Kvinnor= 88,6%, Män= 9,5%, Övriga= 1%) personer som svarade på enkäten. Chi2 - tests, independent sample t-tests och korrelation-test användes för att studera skillnader och korrelationer mellan metakognition, självskattad hälsa och upplevd psykisk hälsa och livskvalitet. Binär logistisk regression användes för att studera associationen mellan metakognition och de beroende variablerna samtidigt som hänsyn togs till bakgrundsvariabler. Resultat: Majoriteten av respondenterna uppgav att deras självskattade hälsa var ganska bra eller mycket bra. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan typ av metakognition och samtliga beroende variabler. Det viktigaste signifikanta fyndet visade sig vara betydelsen av medvetenhet och kunskap om sin egen metakognition, och dess koppling till respondenternas självskattade hälsa, upplevda psykisk hälsa och livskvalitet. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan individens metakognitiva medvetenhet, dess funktion och individens självskattade hälsa generellt men även upplevd psykisk hälsa och livskvalitet påverkas. Ökad kunskap om metakognition kan fungera som ett ramverk, vilket skulle kunna underlätta inför livets många olika beslut och utmaningar och på så vis generera en effekt på människors mående mer generellt, och indirekt förbättra den psykiska hälsan. Vidare behövs mer omfattande studier i ämnet för att skapa tydligare resultat, där fler respondenter och en jämnare könsfördelning kan ge ett mer generaliserbart resultat. / <p>Betyg i Ladok 220214.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-44353 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lönnberg, Jeanette |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskaper (HOV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds