I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar. / At the end of 2019, a new coronavirus made its appearance and in March 2020 it was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). In Sweden, the disease following infection by the virus, COVID-19, has been classified as a danger to society which have allowed the authorities to apply extraordinary measures. In April 2020, the elderly was encouraged to stay in voluntary quarantine. Knowing from earlier studies that this quarantine has resulted in deteriorating psychological well-being and great anxiety, this paper seeks to understand what factors might be contributing to this anxiety. By studying existing text answers from previous studies and analysing them with regards to a theory of psychological resilience by John Reich, results indicate that increased anxiety stems from lack of information, loss of control and a great longing for social contact. Furthermore, many of the respondents feel wrongfully lumped together in a risk category which makes it harder for them to accept decisions made by the authorities. By segmenting the group that is target for risk and crisis communication, and by giving the grounds for decisions taken by the authorities, psychological well-being and compliance to recommendations would probably be increased.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84972 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hessel, Erik |
| Publisher | Karlstads universitet, Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR (från 2020), Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds