Return to search

Hur påverkar eftergymnasial utbildning brottslighet? : En studie av svenska län för perioden 2000-2008 / How does post-secondary education affect crime? : An analysis of Swedish regions for the time period 2000-2008

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott. Förhållandena analyseras ekonometriskt med paneldata över Sveriges 21 län under tidsperioden 2000 till 2008. Prais-Winsten estimering används för skattning av linjär regression, där kontrollvariabler för bland annat demografi och arbetsmarknadseffekter inkluderas. Resultatet visar att eftergymnasial utbildning har en signifikant negativ effekt  på våldsbrott. Vi finner vidare att verkan av eftergymnasial utbildning på stöld-, rån och häleribrott är signifikant positiv. / How does higher education affect crime? This thesis examines the effect of post-secondary education on crime of violence and property related crime. Our first hypothesis is that a higher education level reduces crime of violence through higher opportunity costs and that psychological factors are affected in a positive way. Our second hypothesis is that a higher education level raises the return of property related crimes and therefore increases the same. This is due to more knowledge to be used for planning and execution of this type of crime and that the available property is assumed to be of a greater magnitude, which in turn leads to higher incentives for property related crime. The relationships are being econometrically analyzed with panel data consisting of observations of the 21 Swedish regions over the time period 2000 to 2008. The method of Prais-Winsten estimation is used to estimate a linear relationship, controlling for variables such as demographic and labor market effects. The results show that a higher education level has a significant negative effect on crime of violence. Furthermore we find that the effect of a higher education level on property related crime is significantly positive.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-11794
Date January 2011
CreatorsLång, Elisabeth, Lange, Beate
PublisherKarlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0029 seconds