Valdeltagande är ett beforskat område. Vad gäller valdeltagande i EU har mycket forskning kretsat kring det låga valdeltagandet och i synnerhet att förklara varför det har sjunkit sedan första valet till Europaparlamentet 1979. Samtidigt har det förts en debatt inom litteraturen om EU:s demokratiska underskott och dess koppling till valdeltagandet. Följande uppsats tar avstamp i EU:s demokratiska underskott och undersöker huruvida spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande år 2018 påverkar deras benägenhet att rösta i EU-val. Tidigare forskning om spetskandidatprocessen har främst fokuserat på valdeltagandet 2014 och hur kännedom om de olika kandidaterna påverkade väljarnas benägenhet att delta. Den här studien lägger fokus på hur väljarnas värdering av spetskandidatprocessen påverkar deras benägenhet att rösta. Vidare undersöks om det finns en koppling mellan väljarnas uppfattade politiska inflytande i EU, det vill säga huruvida de anser att de kan påverka den politiska riktningen eller inte, och deras benägenhet att rösta samt hur denna relation ser ut. Med eurobarometer data som underlag har en logistisk regressionsanalys genomförts för att uppskatta den marginella nyttan av att delta i val. Resultatet av undersökning visar att både graden av spetskandidatprocessens betydelse och väljarnas uppfattade politiska inflytande har en statistiskt signifikant effekt på benägenheten att delta i val och således den marginella nyttan av att rösta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-163296 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Johansson, Jonathan |
| Publisher | Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds