Seaweed production systems are necessary to fill a product demand in multiple sectors whilst contributing to the bioeconomy. The multiple seaweed qualities drive the research for sustainable seaweed production worldwide. The main studies of seaweed production consist of life cycle assessments, where cradle-to-gate analyses have been calculated. However, these assessments have had incomparable results because of the various methods used. Therefore, this thesis utilized the life cycle inventories of six previously made life cycle assessments of brown seaweed and recalculated these concerning three key environmental impact categories – Global warming potential, Freshwater Eutrophication, and Marine Eutrophication. This was done by collecting and recalculating the six different inventories to the same functional unit and then assessing the environmental impacts of the recalculated inventories. The results showed that the life cycle impact assessments of brown seaweed production varied, yet the most impacts could be seen during the cultivation stage of the life cycle, mainly due to the plastics used within the system. The variations in the results are a consequence of the various data resources used, the design and location of the production systems, and the goal and scope of the reports. This thesis also demonstrated that a replication of life cycle assessments includes several obstacles, questioning the scientific method of LCA, for example, lack of transparency and deficiency in reporting methods and data. / Globalt sett minskar tillgänglig landareal för odling, samtidigt som efterfrågan för ekologisk och hållbart producerade produkter ökar. Det här har lett till att fler sektorer söker sig till det som kallas Blue growth. Blue Growth är användandet och utnyttjandet av marina miljöer för produktion, inom olika sektorer, som gynnar både det marina ekosystemet och bioekonomin. Algodling är ett exempel på en produktion som gynnar bioekonomin. Alger är en alltmer efterfrågad produkt, som redan används i flertal sektorer, så som läkemedels-, textil- och livsmedelsindustrin. Det är främst algernas egenskaper som gör att de är attraktiva att kultivera, tillsammans med strävandet av en hållbar produktion. Den här masteruppsatsens syfte är att jämföra tidigare livscykelanalyser som har gjorts på produktionen av brunalger. Livscykelanalyser är ett verktyg inom industriell ekologi som mäter en produkts påverkan genom alla livscykler. Resultatet ges i ett numerärt värde, och är summan av produktens påverkan inom den specifika kategorin. Det denna rapport har gjort är att räkna om livscykelanalyser som tidigare har gjorts på brunalger, för att få jämförbara resultat. Syftet med rapporten är därför att granska och utvärdera publicerade livscykelanalyser av odlade brunalger. Tre delmål sattes upp vilka var: Bedöma skillnader och likheter i de olika livscykelinventeringarna. Studera och utvärdera skillnaderna mellan den beräknade livscykelanalysen av brunalger till samma parametrar. Utvärdera processen för att räkna om redan gjorda livscykelanalyser. Fem rapporter valdes ut, varav sex stycken livscykelinventeringar sammanställdes, eftersom en rapport innehöll två olika livscykelanalyser. Studien började med, att sammanställa all tillgänglig data, samt att räkna om kvantiteterna i inventeringarna. Därefter räknades alla sex livscykelanalyser om, med samma förutsättningar och metod. Detta innebar att resultatet som fanns i de slutgiltiga summorna kunde jämföras och diskuteras. De tre kategorierna som livscykelanalyserna mättes mot var: potentiell global uppvärmning (kg koldioxidekvivalenter), övergödning i sötvatten (kg fosfor) och marinövergödning (kg kväve). Det som jämförelsen visade var att alla omräknade livscykelanalyser hade olika totalbelopp i de tre kategorierna. Likväl kunde kultiveringssteget anses vara det livscykelstadie som har störst påverkan på brunalgodling, främst på grund av plastanvändningen. På grund av de olika påverkningsgraderna som rapporterna hade, fanns det många faktorer som diskuterades kring likheterna och skillnaderna. Först och främst kan datainhämtningen ha en stor påverkan på tilliten och förtroendet på resultaten. För det andra skildrades inventeringarna på olika sätt, varav både kvantiteter och materialvalet skildes åt. Dessa skillnader kan bero på den geografiska placeringen av produktionen, men även på hur utformningen av produktionen såg ut. Det som studien även visade var att en omberäkning på livscykelanalyser var svår att utforma utan att flertalet antaganden gjordes på grund av avsaknad av data. Processen att räkna om redan gjorda livscykelanalyser kan därför anses problematisk, vilket gör att livscykelanalys som vetenskapligt verktyg kan ifrågasättas om inte replikering av resultat kan göras med stor säkerhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-306884 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Ahlgren, Ellen |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 21617 |
Page generated in 0.0021 seconds