På grund av antropogena utsläpp av växthusgaser sker stora förändringar i klimatet. Dessa kan leda till förödande konsekvenser för både människor, djur och natur. För att olika företag och verksamheter ska kunna mäta, hantera och eventuellt reducera sina växthusgasutsläpp används Greenhouse Gas Protocol som standard för växthusgasrapportering. Röda Korset Sverige har påbörjat ett klimatbokslut enligt Greenhouse Gas Protocol men inte inkluderat sina cirka 600 lokalföreningar runt om i landet. Syftet med detta arbete är därför att identifiera och kategorisera vilka aktiviteter Röda Korsets lokalföreningar bedriver som är av relevans i en växthusgasrapportering. Detta sker enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 3, som är uppdelat i 15 olika kategorier och innefattar de indirekta växthusgasutsläppen genererade av den rapporterande verksamheten. Arbetet ämnar även leda till en enkät med generella frågor som ska kunna ställas till olika lokalföreningar för att mäta deras utsläpp av växthusgaser. För att besvara syftet studerades inledningsvis Greenhouse Gas Protocol. Vidare genomfördes ett studiebesök inkluderat en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Örebro samt en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Piteå. Informationen om lokalföreningarnas aktiviteter som anskaffades kategoriserades sedan enligt kategorierna som Scope 3 innefattar, vilket sammanställdes i en tabell. En enkät utformades baserat på de kategoriserade aktiviteterna. Resultatet visar att lokalföreningen i Örebro bedriver aktiviteter som platsar i Scope 3 kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 11, medan lokalföreningen i Piteå bedriver aktiviteter som platsar i kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Frågeenkäten som skapades innehåller frågor baserade på de aktiviteter som platsade i någon av kategorierna som ingår i Scope 3, det innebär alltså att aktiviteter som inte tagits i beaktande i samband med kategoriseringen inte heller behandlats i frågeenkäten. Slutsatsen är att det saknas mycket information för att göra en fullständig Scope 3 rapportering. Förbättringar som behövs göras är bland annat att kartlägga verksamheterna mer noggrant. Det borde också undersökas huruvida lokalföreningarna bör ingå i Scope 1 och 2 som innefattar de direkta växthusgasutsläppen, i stället för Scope 3. / Due to anthropogenic emissions of greenhouse gases, major changes are taking place in the climate. These can lead to devastating consequences for both humans, animals, and nature. For various companies and businesses to be able to measure, manage and possibly reduce their greenhouse gasemissions, the Greenhouse Gas Protocol is used as a standard for greenhouse gas reporting. The Red Cross Sweden has started a greenhouse gas accounting according to the Greenhouse Gas Protocol but has not included its approximately 600 local associations around the country. The purpose of this report is to identify and categorize which activities the Red Cross local associations carry out that are relevant in a greenhouse gas accounting. This was done according to the Greenhouse Gas protocol, Scope 3 which is divided into 15 different categories that includes indirect greenhouse gasemissions generated by the reporting companies. The report also intends to lead to a questionnaire with general questions that can be asked to local associations to measure their greenhouse gasemissions. To answer the purpose of the report, the Greenhouse Gas Protocol was initially studied. Furthermore, a study visit including an interview at the Red Cross Örebro was done and an interview with the Red Cross Piteå. Information about the local associations' activities that were acquired was then categorized according to the categories included in Scope 3, which were summarized in a table. The questionnaire was then designed based on the categorized activities. The results show that the activities of the Red Cross Örebro fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 and 11, while the activities of Red Cross Piteå fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 7 and 9. The questionnaire that was created contains questions based on the activities that were placed in at least one of the categories included in Scope 3, which means that activities not taken in account during the categorization were not included in the questionnaire. However, it can be stated that there is a lack of information in order to make a complete greenhouse gas accounting. Further improvements that need to be made are to map the activities more accurately. It should also be examined whether the local associations should be included in Scope 1 and 2, instead of Scope 3.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-297362 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Carlzon, Eva, Rosenblad, Signe |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 21179 |
Page generated in 0.0022 seconds