The contribution to the global sea level change from the large ice sheet of Greenland and Antarctica if both ice sheet where to melt completely, is estimated to be approximately 70 meters. How much the actual contribution would be, is due to complex ice dynamics still unclear. It is crucial to gain knowledge about the spatial distribution of wet and frozen beds, in order to increase the understanding of ice-sheet flow. There are yet no complete models available that can fully explain and describe ice sheet motion and the feedback mechanisms that are involved, making this topic important for future predictions and modelling of the impact of a warming climate. Radar sounding can be used for distinguish the different reflectivity between wet and frozen beds, this is however limited by uncertainties caused by scattering and attenuation. To be able to map the spatial distribution of subglacial water, attenuation needs to be taken into account. Here, mapping of water under a smaller part of the Greenland ice sheet was performed, and three different methods for acquiring attenuation values was used to obtain a suitable value of the attenuation. A CMP analysis, an attenuation model based on temperature data and an attenuation estimation derived from common-offset radar data, the mean attenuation value from these methods was used for the determination of the reflectivity. Hydraulic potential calculations was also performed, analyzed and compared with the result from the mapping of the reflectivity. Higher reflectivity was observed closer to the front of the glacier, indicating wetter basal condition in that area. This area did also have more moulins and sinks which could lead water from the surface down to the base of the ice. / De båda istäckena Grönland och Antarktis uppskattas kunna bidra till den globala havsytehöjningen med ungefär 70 meter om de bägge istäckena skulle smälta helt och hållet. Hur mycket det faktiska bidraget skulle bli, är på grund av komplex isdynamik fortfarande oklart. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen om den rumsliga fördelningen av frusna och icke-frusna bottnar under ett istäcke, för att öka förståelsen om isrörelse. Det finns i nuläget inga modeller som helt och fullt kan beskriva och förklara istäckens rörelse och de återkopplingsmekanismer som är involverade, vilket gör detta ämne viktigt för framtida förutsägelser och modellering av inverkan av ett allt varmare klimat.Radar kan användas för att särskilja den olika reflektivitet som uppvisas mellan frusna och icke-frusna bottnar, detta är dock begränsat på grund av dämpning och spridning av radarvågor genom isen. För att kunna kartera den rumsliga fördelningen av subglacialt vatten, behövs bland annat dämpningen i isen tas med i beräkningarna.Kartering av vatten under en mindre del av istäcket på Grönland har utförts i detta arbete, och för att erhålla ett bättre värde på dämpningen i isen användes tre olika metoder. En CMP-analys, en dämpningsmodell baserad på temperatur data och en dämpningsbedömning baserad på common-offset radardata, och medelvärdet på dämpningen från dessa tre metoder användes för fastställandet av reflektivitet i det undersökta området. Beräkningar av hydraulisk potential utfördes också, vilket analyserades och jämfördes med resultatet från karteringen av reflektivitet.Högre reflektivitet observerades närmre fronten av glaciären, vilket är en indikation på att vatten finns vid botten i det området. I detta område fanns också fler brunnar som skulle kunna leda ner vatten från ytan till botten av glaciären.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-265300 |
Date | January 2015 |
Creators | Svensson, Anna |
Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 339 |
Page generated in 0.0028 seconds