Enligt Skollagen ska skolledaren leda den pedagogiska verksamheten. Den här studien utreder hur fyra skolledare arbetar för att främja matematiskt begåvade elever. Studien utreder vidare om de fyra skolorna har en gemensam strategi för att identifiera matematiskt begåvade elever. Studien utreder dessutom om det finns en gemensam strategi på varje skola för att stimulera de eleverna med vidareutvecklande arbetsmetoder. Rektorerna får även ta ställning till en handlingsplan för särbegåvade elever som SKL (Sveriges kommuner och landsting) har tagit fram i samarbete med sju av Sveriges kommuner. Det som framkommer i resultat och analys är att ingen av de intervjuade rektorerna har en klar bild av hur de identifierar matematiskt begåvade elever. Tre rektorer nämner intellektuella förmågor och en rektor pratar om höga betyg. Alla fyra rektorer förespråkar främjandet av matematiskt begåvade elever och har lämnat det största ansvaret till pedagogerna. Dock framkommer i studien att rektorerna är osäkra på att skolan klarar av att leva upp till främjandet av begåvade elever och önskar dessutom ett mer utvecklat arbete med de här eleverna i framtida skola. Ingen utav de fyra skolorna i studien har en gemensam strategi för hur de identifierar matematisk begåvning och inte heller en gemensam arbetsmetod för att stimulera dessa elever. Skolorna använder dock den enskilde läraren, specialpedagoger, tester, matematikgrupper samt nivågruppering, för att identifiera samt stimulera matematiskt begåvade elever. Studien visar att brister i det pedagogiska ledarskapet ofta rör sig om okunskap, tidspress samt om en ekonomisk aspekt, något som rektor själv ofta inte styr över. / According to the Education Act, school leaders should lead the educational activities. This study investigates how four school leaders working to promote mathematically gifted students. The study also investigates if those four schools are having a common strategy to identify mathematically gifted students and if there is a common strategy at each school to encourage the students toward further development using stimulating work methods. Principals also get to see an action for gifted students that SKL (Sveriges kommuner och landsting) has developed in cooperation with seven of Sweden's municipalities. What shows in the results and analysis is that none of the interviewed principals have a clear picture of how they identify mathematically gifted students. Three principals mentioned abilities and one principal talks about good grades. All four principals advocating the promotion of mathematically gifted students and has left the biggest responsibility for the teacher. It also shows in the study that the principals are unsure that the school is even able to live up to the promotion of gifted students and wishes for a more developed method of working with these students in the future. None of the four schools in the study have a common approach to how they identify mathematical talent and no united method for stimulating these students. However, schools do use the individual teacher, special education teachers, tests, math groups and level group, to identify and stimulate mathematically gifted students. The study also shows that shortcomings in educational leadership has often been due to many reasons, such as: lack of knowledge, time pressure and an economic aspect, something that the principals often don’t control by him or herself.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-45579 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Rundblad, Emilia |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds