Uppsatsens syfte var att genom en fallstudie undersöka hur Norgehjälpen arbetade i Värmland med bakgrund av vad den tidigare forskningen visade. Genom en kvalitativ texttolkning skulle undersökningen försöka visa på eventuella variationer i hjälparbetet, lokalt jämförelsevis centralt. Genom att applicera en retorisk metod över arkivmaterialet från de lokala organisationerna inom Norgehjälpen i Värmland och att vi använder oss av tidigare forsknings hypoteser om tankesättet för tiden i Sverige, hoppas vi samtidigt kunna ge en lättare förklaring till Norgehjälpens uppbyggnad och utveckling. Materialet som använts är korrespondens mellan de lokala och centrala organisationerna, samt upprop. Värmlands närhet till Norge gjorde att de lokala organisationerna fick en speciell uppgift. Nära vänskaps- och släktband gick kors och tvärs över gränsen och det förstahandsmöte man fick i Värmland som man inte alltid fick på andra platser i Sverige, påverkade helt klart avdelningen i Charlottenberg. Med tanke på att tågen från Norge stannade i Charlottenberg fick man ett förstahandsmöte med flyktingar som kom över gränsen och förstahandsinformation från järnvägspersonalen om situationen i Norge. I Charlottenberg arbetade de likt övriga länet och Sverige, men deras bespisningsverksamhet sticker ut och gjorde ett iögonfallande arbete med norska järnvägstjänstemän. Under kriget, delade man ut 19 000 måltider till norsk tull- och järnvägspersonal. / The purpose of the thesis was to investigate through a case study how Norgehjälpen worked in Värmland on the basis of what the previous historical research showed. Through a qualitative text interpretation, the survey would try to show any variations in the relief work, locally comparatively centrally. By applying a rhetorical method over the archive material from the local organizations within Norgehjälpen in Värmland and that we use previous research hypotheses about the way of thinking for the time being in Sweden, at the same time, we hope to be able to provide an easier explanation for Norgehjälpens structure and development. The material used is correspondence between the local and central organizations, as well as appeals. Värmland's closeness to Norway gave the local organizations a special task. Close friendships and family ties crossed the border and the first-hand meeting you got in Värmland that you did not always get in other places in Sweden, clearly affected the department in Charlottenberg. Considering that the trains from Norway stopped in Charlottenberg, they had a first-hand meeting with refugees who came across the border and first-hand information from the railway staff about the situation in Norway. In Charlottenberg, they worked like the rest of the county and Sweden, but their dining activities stands out and did an eye-catching job with Norwegian railway officials. During the war, 19,000 meals were distributed to Norwegian customs and railway staff.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-82737 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hallberg, Markus |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0035 seconds