Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ”Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning”, även kallad ”SamRoB-utredningen”. Slutbetänkandet blev klart i september 2008 genom SOU 2008:80, Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Utredarna föreslog bland annat att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning ska avskaffas. Förslaget gick därefter ut på remiss och 48 remissvar inkom från olika instanser till finansdepartementet.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka huvudargument instanserna har haft för och emot ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. En kvalitativ studie har gjorts utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet i undersökningen har utgjorts av de 48 inkomna remissvaren.De remissinstanser som var positiva till att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning framförde argument om redovisningens utveckling och den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. De ansåg även att det utifrån ett konstitutionellt perspektiv kan ifrågasättas om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning är riktigt, vilket innebär att redovisningsstandarder som utformas av olika organ styr beskattningen.Resultatet av undersökningen visade dock att majoriteten av instanserna var negativa till att avskaffa det materiella sambandet. De instanser som var negativa ansåg att utredningen inte har bevisat att en fortsatt partiell koppling står i strid utifrån en konstitutionell utgångspunkt. Andra argument som framfördes var att utredningens förslag kan leda till en ökad osäkerhet inom rättsområdet och att en partiell frikoppling kunde ha utretts mer. Instanserna anser att utredningen har brustit i sin konsekvensanalys då de inte har klargjort vilka konsekvenser förslagen kommer att få för till exempel företag, domstolar och Skatteverket. Vidare befarar många att det finns en risk för en ökad administrativ börda för företagen. Vår slutsats är att det är tveksamt om Sverige nu är redo för att avskaffa det materiella sambandet, eftersom så många instanser har uttryckt missnöje med förslagen i sina remissvar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-19469 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hallberg, Linda, Hilmersson, Marie |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats, ; 2009MF04 |
Page generated in 0.0022 seconds