Självbiografier har mången gång kommit ut för att förklara någonting omdebatterat,otrohetsaffärer, korrupt politik, ekonomisk brottslighet eller andra typer av incidenter som går emot den allmänna normen för gott och moraliskt uppförande. Sådana självbiografier tycks uppstå ur ett behov hos författaren att förklara, försvara, förneka, rentvå, rättfärdiga eller legitimera handlingar som kommit till allmän kännedom och som hotar att skada dennes rykte, karriär, personliga förhållanden etc. I dessa fall tycks en retorisk aspekt finnas med i form aven retorisk situation som kräver retorisk diskurs, och en persona som plockas fram för att skapa trovärdighet och för att höja ethos i en eventuell svacka. I filmskaparen Leni Riefenstahls fall kom viljan att skriva från en vilja att ge sin egen versionav sitt liv efter att det om och om igen berättats av andra. Anklagelser om att hon varit ansvarig för att ha producerat propaganda besvarade hon med att påtala sin konstsyn. Hon menade att hon skiljde på konst och politik. I samband med sådana anklagelser refererade hon ofta till att hon aldrig var medlem i partiet eftersom hon inte kunde förlika sig med Nationalsocialisternas antisemitism. Denna hållning i fråga om hennes eget ansvar i propagandaproduktionen stod hon fast vid under hela sitt liv. De filmer som hon gjorde i Tredje rikets tjänst ursäktade hon sig aldrig för. Hon ansåg inte att det fanns någonting att ursäkta.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-92192 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Ostritsch, Charlotte |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds