Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras. Revisorsnämnden är en myndighet som bland annat har till uppgift att utöva tillsyn över revisorer. En del av denna kvalitetskontroll har delegerats till branschorganisationen Far. När en kvalificerad revisor har åsidosatt sina skyldigheter ska ett beslut om disciplinär åtgärd meddelas, vilket sedan blir praxis och utvecklar god revisions- och revisorssed. Bakgrund: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska myndigheters och branschorganisationers tillsyn över revisorer fungerar och att genom studier av Revisorsnämndens disciplinärenden utläsa vilka de största problemområdena är samt att belysa hur dessa problem kan förebyggas. Genomförande: Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den har även en induktiv ansats med deduktiva inslag. Utifrån Revisorsnämndens disciplinärenden har det utlästs vilka som är de största problemområdena, vilket är en del av empirin. Intervjuer har genomförts med RN, Far och andra kunniga inom ämnet för att få olika synvinklar på problemet. Resultat: Tillsynssystemet fungerar någorlunda väl men det finns ett antal möjliga förbättringsåtgärder för att revisorers förtroende ska upprätthållas. Fyra problemområden som RN i större mån behöver koncentrera sig på är dokumentation, oberoende/jäv, årsredovisning samt varulager. Det måste ställas krav på vad revisorers fortbildning ska innehålla och att kvalitetskontrollanters utbildning utökas. RN konstateras behöva meddela den disciplinära åtgärden upphävning av revisorslicens oftare i framtiden. / Background: The fundamental guiding principles of auditor’s morality and ethics, high integrity and independence have after some accounting scandals weakened. Since large accounting crimes have not been detected even though audit has been done the confidence of auditors has deteriorated. If the enforcement of an auditor’s work should be more supervised there is an opportunity that the auditors inspect more closely. This can result in that the number of discoveries rise and the confidence of auditors maintain. The financial crisis during the 21th century has shown that the enforcement system of auditors is in need of improvements. The Swedish Enforcement of Auditor Board is an authority and a part of the quality control system that has been delegated to a trade organization called Far. When an auditor has infringed, a decision of a disciplinary action should be reported which then develop praxis of auditors. Aim: The purpose of this study is to examine how the Swedish authorities’ and trade organizations’ enforcement of auditors operates and to see which the biggest problem areas are and to illuminate how these problems can be prevented, by studying the Swedish Enforcement of Auditor Board’s matters of discipline. Method: The study is qualitative with quantitative elements. It also has an inductive approach with deductive elements. The empirical data consists of studies about matters of discipline and interviews with the Swedish Enforcement of Auditor Board, the trade organization Far and other knowledgeable persons. This to receive different perspectives of the problem. Results: The Swedish system of enforcement is working fairly well but there are some possible improvements in order to maintain the confidence of auditors. There are four problem areas that should be more observed. These are documentation, independence/conflict of interest, annual reporting and inventory. The content of the further education of auditors should be demanded. The further education of employees at the Swedish Enforcement of Auditor Board should be expanded. The maximum disciplinary measure should be used more often in the future.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-61132 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Svensson, Sandra, Larsson, Emma |
| Publisher | Linköpings universitet, Företagsekonomi, Linköpings universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds