• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Brister i revisionsprocessen : Revisorsnämndens sytematiska och uppsökande tillsynsverksamhet / Failures in the audit process : The Supervisory Board of Public Accountants´ quality control inspection

Fransson, Anna, Folkesson, Fredrik January 2010 (has links)
Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall även revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper. En utredning som visar på allvarliga brister i revisionenöverförs det till ett disciplinärende och efter prövning utdelas en disciplinär åtgärd. Sanktionernasom kan delas ut är erinran, varning med eller utan straffavgift samt upphävande av en revisorsbehörighet.Syftet med studien är att identifiera vilka brister i revisionsprocessen som Revisorsnämndenanmärker på samt att urskilja hur sambandet mellan de identifierade bristerna irevisionsprocessen och de utdelade sanktionerna ser ut. Ärendena som har legat till grund förgranskning har varit de som genom nämndens systematiska och uppsökande tillsynsverksamhetövergått till ett disciplinärende och som efter prövning tilldelats en disciplinär åtgärd.Granskningen har skett genom en utarbetad modells struktur som baserar sig pårevisionsprocessens fyra delar, planering, genomförande, rapportering och dokumentation. Engenomläsning har skett av de 129 stycken ärenden som studien totalt omfattar, varefter aktuelldata har plockats ut efter modellens valda variabler. För att kunna påvisa att samband eller inteförekommer har vi räknat fram korrelationskoefficient för varje fas och dess brister i förhållandetill sanktionen varning eller upphävande.Studiens resultat visar att Revisorsnämnden anmärker mest frekvent på bristerna jäv ochoberoende i planeringsfasen. Den vanligaste situationen då revisorn äventyrar sitt oberoende ärnär denne är vald revisor i en redovisningsbyrå vilken handhar redovisningen åt flera av revisornsövriga klienter. Den vanligaste jävsituationen är att revisorn upprättat eller biträtt, mer än vadsom tillåts enligt lag, med klientens bokföring eller upprättande av årsredovisning. Bristerna idokumentationsfasen beror till övervägande del på att revisorerna använt sig av kortfattadechecklistor, vilka inte är tillräckliga för att bedöma revisorns arbete i efterhand. Igranskningsfasen är det framförallt granskning av lager och interna kontroller/rutiner somrevisorerna får sina anmärkningar, på grund av att de inte närvarat vid inventering ellergranskning av dessa. Det enskilt mest frekvent hänvisade lagrummet har varit god revisionssed,vilken anses vara en övergripande praxis som gäller för samtliga faser av revisionsprocessen. Vifinner inget tydligt samband mellan någon enskild fas i revisionsprocessen och sanktionenupphävande, vilket indikerar att upphävande är ett resultat av brister i flera faser simultant.Starkare är sambandet mellan brister i de olika revisionsfaserna och sanktionen varning. Lägst samband mellan brist i revisionsfas och sanktion (oavsett varning eller upphävande) stårrapporteringsfasen för.
2

Saklig grund och entledigande av revisorn : en förändring i revisorsdirektivet / Unjustified dismissal and resignation of auditor : a change in auditor directive

Nilsson, Anna, Gustafsson, Helena January 2010 (has links)
Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens. Kan ryktet som revisorn har påverkas av ett negativt utlåtande eller påverkas det inte alls? Problemformuleringen blir därmed följande; vilka effekter ger förändringen gällande entledigandet av revisorer på deras förtroende?Syfte: Uppsatsen förmedlar en djupare förståelse för de effekter och reflektioner som uppkommit genom förändringen av revisorsdirektivet. En djupare förståelse för hur förtroendet har påverkats samt vad saklig grund innebär redovisas i studien. Även en förståelse för vad intressenter som revisorer, Bolagsverket och Revisorsnämnden har för åsikter redovisas. Studien ger också en förståelse för hur direktivet har anpassats till Sverige.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i uppsatsen och har intervjuat sex olika respondenter som arbetar inom revision, Bolagsverket och Revisorsnämnden. Respondenterna vi har intervjuat har varit informationsrika inom området och har medfört validitet till uppsatsen. Vi har genom intervjuerna fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringen som har skett och vilka åsikter som förekommer.Resultat och slutsatser: Studiens resultat och slutsatser är att förtroendet inte har påverkats av lagändringen utan syftet är att stärka revisorns oberoende och hjälpa revisorn att inte bli entledigad utan orsak. Genom studien framkommer det genom respondenterna flera orsaker som kan tänkas vara saklig grund. Dock behöver begreppet preciseras och upprätta ett dokument som revisorer och företag kan följa.
3

Tillsyn över revisorer : problemområden i Revisorsnämndens disciplinärenden och förebyggande åtgärder / Enforcement of auditors : problem areas and preventive measures of Swedish audit

Svensson, Sandra, Larsson, Emma January 2010 (has links)
Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras. Revisorsnämnden är en myndighet som bland annat har till uppgift att utöva tillsyn över revisorer. En del av denna kvalitetskontroll har delegerats till branschorganisationen Far. När en kvalificerad revisor har åsidosatt sina skyldigheter ska ett beslut om disciplinär åtgärd meddelas, vilket sedan blir praxis och utvecklar god revisions- och revisorssed. Bakgrund: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska myndigheters och branschorganisationers tillsyn över revisorer fungerar och att genom studier av Revisorsnämndens disciplinärenden utläsa vilka de största problemområdena är samt att belysa hur dessa problem kan förebyggas. Genomförande: Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag. Den har även en induktiv ansats med deduktiva inslag. Utifrån Revisorsnämndens disciplinärenden har det utlästs vilka som är de största problemområdena, vilket är en del av empirin. Intervjuer har genomförts med RN, Far och andra kunniga inom ämnet för att få olika synvinklar på problemet. Resultat: Tillsynssystemet fungerar någorlunda väl men det finns ett antal möjliga förbättringsåtgärder för att revisorers förtroende ska upprätthållas. Fyra problemområden som RN i större mån behöver koncentrera sig på är dokumentation, oberoende/jäv, årsredovisning samt varulager. Det måste ställas krav på vad revisorers fortbildning ska innehålla och att kvalitetskontrollanters utbildning utökas. RN konstateras behöva meddela den disciplinära åtgärden upphävning av revisorslicens oftare i framtiden. / Background: The fundamental guiding principles of auditor’s morality and ethics, high integrity and independence have after some accounting scandals weakened. Since large accounting crimes have not been detected even though audit has been done the confidence of auditors has deteriorated. If the enforcement of an auditor’s work should be more supervised there is an opportunity that the auditors inspect more closely. This can result in that the number of discoveries rise and the confidence of auditors maintain. The financial crisis during the 21th century has shown that the enforcement system of auditors is in need of improvements. The Swedish Enforcement of Auditor Board is an authority and a part of the quality control system that has been delegated to a trade organization called Far. When an auditor has infringed, a decision of a disciplinary action should be reported which then develop praxis of auditors. Aim: The purpose of this study is to examine how the Swedish authorities’ and trade organizations’ enforcement of auditors operates and to see which the biggest problem areas are and to illuminate how these problems can be prevented, by studying the Swedish Enforcement of Auditor Board’s matters of discipline. Method: The study is qualitative with quantitative elements. It also has an inductive approach with deductive elements. The empirical data consists of studies about matters of discipline and interviews with the Swedish Enforcement of Auditor Board, the trade organization Far and other knowledgeable persons. This to receive different perspectives of the problem. Results: The Swedish system of enforcement is working fairly well but there are some possible improvements in order to maintain the confidence of auditors. There are four problem areas that should be more observed. These are documentation, independence/conflict of interest, annual reporting and inventory. The content of the further education of auditors should be demanded. The further education of employees at the Swedish Enforcement of Auditor Board should be expanded. The maximum disciplinary measure should be used more often in the future.
4

Förväntningsgapet : Vad revisionsinsatsen i HQ Bank innebär för förväntningsgapet

Barhanko, Josef, Kerimo, Aram January 2011 (has links)
Problem: That the stakeholder’s expectations don´t answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors. Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap. Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject. Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose. Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do. / Problem: Att intressenters förväntningar på revisorn inte svarar mot vad revisorn faktiskt kan och får göra har varit ett problem för revisorsyrket i många år. Detta problem definierades först av Liggio 1974. Sen dess har flertalet forskningar gjorts inom ämnet förväntningsgap. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka vad debatten om revisionsinsatsen i HQ Bank innebär för förväntningsgapet. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar teorier som beskriver revisorsyrket, definition av förväntningsgapet, hur förtroendet utvecklas mellan individer, de lagändringar som diskuteras samt en översikt av tidigare forskning inom ämnet. Metod: För att besvara syftet gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade godkända revisorer på PwC och Convensia revision. Dessutom intervjuade vi Finansinspektionens chefsjurist. Slutsatser: Denna studies slutsatser blev att det råder ett förväntningsgap mellan revisorerna och dess intressenter. Vi har även kommit fram till att händelserna i HQ Bank har påverkat förväntningsgapet i en negativ riktning, för att få bukt med förväntningsgapet anser vi att det krävs ändring av regelverken tillsammans med att revisorerna själva upplyser deras intressenter om vad en revisor faktiskt kan och får göra.

Page generated in 0.099 seconds