Företag hittar ständigt nya sätt att arbeta genom olika strategier. En ny sådan strategi kallas extrem tjänstefiering som innebär att företag går från att sälja fysiska produkter, till att sälja funktionen av en produkt. Istället för att exempelvis sälja en borrmaskin, säljer man antal borrhål som maskinen producerar. Denna nya strategi har växt till ett nytt fenomen som företag börjat implementera i sina affärsmodeller. Detta fenomen har till stor del studerats inom området för innovation och miljö, men redovisningsaspekten av strategin saknas helt. I och med att det är ett relativt nytt sätt att arbeta har inga studier gjorts inom ämnet för redovisning, samt finns det inget specifikt regelverk som behandlar detta fenomen. Studiens syfte formulerades därför till att beskriva revisorers tolkningar av avtal som innefattar extrem tjänstefiering samt analysera problematiken som uppstår med detta och se hur normgivare förhåller sig till den problematiken. För att kunna besvara studiens syfte valdes följande frågeställningar; 1) Hur anser revisorer i Sverige att noterade företag bör redovisa avtal som innefattar extrem tjänstefiering? 2) Vilken redovisningsproblematik anser revisorerna uppstå med denna typ av avtal? Och 3) Hur förhåller sig normgivare till den identifierade redovisningsproblematiken för denna typ avtal? Genom en kvalitativ metodansats består empirin av totalt en intervju med ett företag som arbetar med extrem tjänstefiering, sex revisorer samt två normgivare inom redovisning i Sverige. Studiens resultat visar på att extrem tjänstefiering bör redovisas genom att kostnadsföra avgiften löpande. Den största problematiken som framkommer i studien är jämförbarheten av de finansiella rapporterna. Extrem tjänstefiering verkar redovisas på ett helt annat sätt än andra liknande affärsstrategier. Det efterfrågas en tydlighet kring hur denna problematik ska lösas, men studiens resultat visar på att huruvida ansvaret för den tydligheten bör ligga hos normgivarna eller revisorerna är de båda parterna oense om. Revisorerna efterfrågar förändring från normgivarnas sida, medan normgivarna anser att de befintliga regelverken är tillräckliga och att det är upp till de redovisningsansvariga att vara tydliga i sin redovisning och upp till revisorerna att vara tydliga i sin bedömning. / Companies are constantly trying to improve their business models by implementing new strategies. A new strategy that recently has become popular is called product service systems (PSS). This phenomenon is when companies instead of traditionally selling and buying physical products, now is selling or buying the function of a product. For example; instead of selling a drilling machine, the company sell the produced holes per hour that the machine is capable of making. This phenomenon has been studied mostly within the area of innovation and sustainability, but no studies has yet been written with an accounting perspective. There is no existing standard that regulate this specific business strategy, hence there is a lack of knowledge of this subject in an accounting perspective. Therefore we compiled the following purpose of this study to be; describe auditors interpretations and the assessments of business contracts that are involving PSS and also analyze the problems that come with it. We also want to highlight the norm setter’s view of the identified problems. To be able to answer the given purpose we decided to compile the following research questions; 1) How should a PSS contract be reported in the financial reports according to auditors in Sweden? 2) What accounting problems, regarding PSS contracts, does the auditors raise? 3) How does Swedish norm setters in accounting view the identified problems? Through a qualitative method the empirical chapter consists of a total of one interview with a PSS company, six auditors and two norm setters. The results of the study show that PSS should be expensed in the financial reports. The most important problem appears in the comparability between companies financial reports. PSS is being treated differently from other similar business strategies in the financial reports. There seems to be a need for clarification surrounding PSS contracts. The results show that there is a contradiction on whether that clarification should come from the norm setters or the auditors. The auditors claims that the norm setters should create and publish distinct guidelines on the topic, aiming for all auditors to make an equal assessment. While on the other hand the norm setters rather think that the existing standards are enough and that it is the auditors or the accountant’s responsibility to be transparent in the financial reports. Through transparency the norm setters believe that comparability between companies can be achieved.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74573 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jonsson, Sofia, Stoltz, Unni |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0084 seconds