Farliga kemikalier kan migrera från leksaker eller andra varor och utgöra en hälsorisk. Eftersom barn är särskilt känsliga för exponering av farliga kemikalier bör de skyddas ytterligare, vilket görs med gällande lagstiftning för leksaker. Kemikalieinspektionens tillsyn visar dock på brister och att kemikalielagstiftningen inte är tillräcklig. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka riskuppfattningen och kännedomen kring farliga kemikalier i barns leksaker hos föräldrar med barn i åldern 0-3 år. För att undersöka detta används en kvantitativ metod i form av webbenkät och datamaterialet presenteras med beskrivande statistik. Resultat ställs i relation med vald teori om riskperception och visar bland annat att en lägre kännedom och tillit till lagstiftning bidrar till en lägre riskuppfattning. Oro, media och historiska händelser där farliga kemikalier visat sig ha en hormonstörande effekt bidrar till en högre riskuppfattning. Vissa skillnader i riskuppfattningen mellan kvinnor och män kan även utläsas. Resultat visar också att det inte finns någon skillnad mellan låg- och höginkomsttagare vad gäller betalningsviljan för en leksak försedd med innehållsförteckning. Det verkar därför inte vara ekonomiska förutsättningar som styr om åtgärder vidtas, utan snarare föräldrars oro för att deras barn exponeras för farliga kemikalier i leksaker. Slutligen konstateras det i uppsatsen att en åtgärd för att minska barns exponering för farliga kemikalier och därmed även hälsorisker är en minskad konsumtion. / Hazardous chemicals can migrate from toys and other goods and pose a health risk. As children are particularly sensitive to exposure to hazardous chemicals, they should be further protected, as is the case with current toy legislation. However, the Swedish Chemicals Agency's supervision shows shortcomings and that the chemical legislation is not sufficient. The purpose of this essay is therefore to investigate the perception of risk and knowledge about dangerous chemicals in children's toys, for parents with children aged 0-3 years. Results are set in relation to the chosen theory of risk perception and show, among other things, that a lower knowledge and trust in legislation contributes to a lower perception of risk. Concerns, media and historical events where dangerous chemicals have been shown to have an endocrine disrupting effect contribute to a higher risk perception. There are some differences in the perception of risk between women and men. The result also shows that there is no difference between low- and high-income earners in terms of willingness to pay for a toy provided with a table of content. Therefore it does not seem to be economic conditions that govern whether measures are taken, but rather parents' concerns that their children are exposed to dangerous chemicals in toys. Finally, the essay states that a measure to reduce children's exposure to hazardous chemicals and thus also health risks is a reduced consumption.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84389 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Meijer, Emelie |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds