Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-219934 |
Date | January 2020 |
Creators | Bureteg, Tilda, Starck, Maria-Linnéa |
Publisher | Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds