<p>Serpula lacrymans infestation has become an increasingly common problem, and is usually perceived as a tip of an iceberg.</p><p>During the 21st century there has been a perceived increase of damage caused by serpula lacrymans, at AB Mats Fransson Saneringstjänst – Anticimex in the county of Kronoberg. A similar increase has also been noted by employees at the offices in Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad and Visby.</p><p>The methods used to collect data for the project has been interviews with a number, for the project, relevant key persons, such as analysis engineers at Trygghansa and Anticimex, as well as personnel at the botanical institution at Gothenburg University and the Botaniska Analysgruppen in Gothenburg, further statistics from SMHI and analyses of reported instances of infestations have been used.</p><p>The majority of the people interviewed believe that the increase is caused by renovations of old houses, higher precipitation during the summer months, as well as a moister climate and warmer winters. The latter can also be gleaned from statistics from SMHI concerning temperature, precipitation, and relative humidity.</p><p>Analysed damage reports show that the most common cause for the infestation is ground moisture, even when combined wooden materials.</p><p>Older houses that where built around 1900 are the ones most frequently infested with serpula lacrymans. The part of the building most frequently infested is the foundation, where cellars and suspended foundation<em> </em>are the most common types to be infested. An infestation is usually detected during the months of August and September.<strong></strong></p> / <p>Hussvampangrepp hos fastighetsägare har blivit ett allt mer vanligt problem och syns oftast bara som toppen av ett isberg.</p><p>På AB Mats Franssons Saneringstjänst Anticimex i Kronobergs län, har det under 2000-talet märkts av en ökning av hussvampsskador. Vilket även de anställda vid kontoren i Kalmar, Karlstad, Piteå, Stockholm, Malmö, Söderhamn, Halmstad och Visby har gjort.</p><p>Metoder för faktainsamling under arbetets gång har varit intervjuer med ett antal, för projektet relevanta nyckelpersoner så som skadeingenjörer vid Trygghansa och Anticimex, samt personal vid botaniska institutionen vid Göteborgs universitet och Botaniska Analysgruppen i Göteborg. Vidare har statistik från SMHI använts och undersökning av skaderegister har genomförts.</p><p>Majoriteten av intervjupersonerna tror att ökningen beror på renovering av äldre hus, högre nederbörd under sommarmånaderna, fuktigare klimat och mildare vintrar. Det sistnämnda kan även bekräftas utifrån statistik från SMHI gällande temperatur, nederbörd och relativ fuktighet.</p><p>Undersökta skaderapporter visar att den vanligaste uppkomsten till skadan är markfukt, även kombinerad med trämaterial.</p><p>Äldre hus som är byggda runt 1900 angrips oftast av hussvamp. Den konstruktion som angrips mest är grundkonstruktionen där källare och torpargrund dominerar. En skada påträffas i regel under augusti och september månad.</p><p> </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:lnu-147 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Harmander, Katrin, Bengtsson, Anna |
| Publisher | Linnaeus University, School of Engineering, Linnaeus University, School of Engineering |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds